Sverige kommer att bli en republik | Republikanska föreningen

Stort tack!

Stort tack för utmärkelsen!

Och stort tack för det fina sällskap jag nu får befinna mig i: både ert sällskap här i dag, på Republikanska föreningens kongress och förstås i det fina sällskap jag hamnar i som utsedd till Årets republikan.

Sällskapet är viktigt. För det är inte utan att det är lite ensamt ibland att vara republikan. I vardagen är vi inte i majoritet och inte heller är vår hjärtefråga högst upp på dagordningen.

Jag har varit republikan lika länge som jag har varit politiskt engagerad – och det är länge. Jag har också varit medlem i Republikanska föreningen i många år. Man ska inte säga att det var bättre förr, för det var det inte, i synnerhet inte när vi tittar på monarkins historia. Men det är klart att jag – som socialdemokrat och numer socialdemokratisk riksdagsledamot – ibland fantiserar om hur det skulle ha varit att om jag hade varit jag i en annan tid. Jag tänker ofta på 1966. Det var då 32 socialdemokratiska riksdagsledamöter undertecknade en gemensam motion i riksdagen om att se över det svenska statsskicket.

Den motionen landade väl. Den la grund för ett annat politiskt samtal, för Torekovskompromissen och för 1974 års regeringsreform. Därför är monarkens roll i statsskicket i dag begränsat till ceremoniella uppgifter och han förväntas inte uttala sig i politiskt känsliga frågor och ska passa sig noga från att får det att framstå som att ett motsatsförhållande råder mellan honom själv och regering och riksdag.

Det var en annan tid.

När Torekovskompromissen slöts hade socialdemokraterna egen majoritet i riksdagen.

Det har vi inte haft sedan dess.

I grunden är mitt partis inställning till monarkin densamma i dag som då och jag tror att en lika stor andel av mina partivänner och av alla riksdagsledamöter är för republik nu som då. Men det finns – och det håller också jag själv med om – så många frågor som är viktiga, både i den omvärld som påverkar oss alla och här i Sverige.

Det är var också en annan tid i världen då 1966 och 1971, när diktaturer ifrågasattes och kolonier bröt sig loss och en ny världsordning stundade.

I dag är demokratin inte längre lika självklar. Vi ser hur auktoritära krafter vinner mark runtom i världen. Partier som ifrågasätter grundläggande rättigheter får allt större utrymme och allt fler röster.

Och denna vinter och vår kan vi i realtid se hur den demokratiskt valde presidenten agerar i det land som vi känner som den största och stabilaste, mest solida republiken i världen. Donald Trump agerar i direkt strid med grundläggande demokratiska principer och USA:s konstitution. Just nu får vi, dag för dag, bevis för att republik inte är någon garanti för jämlikhet, ett gott styrelseskick eller för att rättsstatens principer upprätthålls.

Men det gör inte att argumenten för republik eller mot monarkin svagare. Tvärtom. Det är i tider som dessa som vi måste hålla fast vid de grundläggande principerna som driver oss i vårt arbete för att Sveriges statschef ska utses utifrån grundläggande principer om demokrati, jämlikhet, lämplighet, öppenhet och ansvarsutkrävande. Om inte vi håller fast vid principerna – vem ska då göra det?

Jag tackar för utmärkelsen och för stödet från Republikanska föreningen. Det stärker mig i min övertygelse och det ger mig energi att fortsätta driva frågorna där jag är.

Och jag tänker att en kongress lägger en bra grund för arbetet framåt för alla. Jag tänker att vi alla kan lägga i en högre växel under 2025.

Förr eller senare kommer också Sverige att bli en republik. Tillsammans kan vi se till att det blir förr och inte en dag senare än så.

Tack!

Karin Sundin,
riksdagsledamot (S)