Hej Carl Gustaf!
Jag är en italiensk arkitekt SAR/MSA som bott i Sverige sedan 1953. Jag är född 1937 i ett land som på den tiden var en fascistisk diktatur och en monarki. När jag var riktigt liten var den italienske monarken inte bara Italiens konung utan också kejsare av Etiopien. 1946 infördes i Italien ett republikanskt statsskick, en reform som bara ett fåtal romantiska nostalgiker idag ångrar.
För en tid sedan skrev jag en text i tidskriften Arkitekten där jag visade att jag, som är övertygad republikan, delar din mening angående förvandlingen av de centrala delarna av Stockholm och planerna på att bygga ett Nobelcentrum på Skeppsholmen.
När du gav röst åt din mening vad det flera som påminde dig om Torekovsöverenskommelsen och som till och med bad dig ”hålla truten”. Min text väckte inga negativa reaktioner, tvärtom fick jag mycket medhåll. I vilket fall fanns det inte en människa som ifrågasatte min fullständiga rätt att uttala min mening på en ansedd tidskrifts sidor.
Torekovsöverenskommelsen har gjort något som jag, som sedan länge lever i Sverige ett land som räknas till en av världens mest avancerade demokratier, anser vara en fullständig anomali: det har berövat dig flera grundläggande medborgerliga rättigheter, men låtit dig behålla många fördemokratiska privilegier, som bara du äger.
Detta är förstås något som går stick i stäv mot allt som en äkta demokrati står för. I vilket annat republikanskt västerländskt land som inte är en monarki är det bara brottslingar som berövas de medborgerliga rättigheterna. Det är dock sant att också en del medborgare i Frankrike, Tyskland, Italien etc har en del privilegier, t ex åtalsfrihet för en del parlamentariker och presidenter.
Men det är privilegier som inte kan ärvas och som inte heller varar under ett helt liv. Dessutom, som du säkert vet, är alla politiker i alla västerländska republiker folkvalda.
Jag måste säga att jag personligen aldrig skulle prioritera några privilegier alls, speciellt inte om de härstammade från traditioner som utan undantag är grundade på myter och historieförfalskningar, om jag samtidigt fick avstå från det mest grundläggande i min existens: rätten att tänka, tala och handla fritt. För det skulle jag vara beredd att sitta i fängelse och genomlida förföljelser. Innerst inne tror jag att de flesta fria och självständiga människor delar min åsikt.
Om du gör det vet jag inte men jag är övertygad att du egentligen inte kan tycka att det är rätt att ”hålla truten” i alla lägen. Jag är säker att du innerst inne skulle vilja säga en hel del om det som sker i världen och i Sverige idag när den kulturella, sociala och politiska utvecklingen är så dramatisk. Jag tror att du lider när du inser att du egentligen inte får delta fullt ut i samhällslivet. Jag tror att du själv inser att en människa som inte får råda över sitt eget öde är inte en kung utan en slav.
Stig ned från din tron och dela friheten med alla dina landsmän!