Reserapport från det finska presidentvalet 2024

Den 28 januari 2024 var det presidentval i Finland. Republikanska föreningen skickade en delegation till Helsingfors.

Republikanska föreningen skickade en delegation bestående av sju medlemmar för att bevaka presidentvalet i Finland den 28 januari 2024. Syftet med resan var att inspireras av Republiken Finland och träffa politiskt engagerade i Helsingfors, samt att sprida idén om det republikanska statsskicket i Sverige. Inför resan skrev vår ordförande Niclas Malmberg och Unga republikaners ordförande Ina Jönsson en debattartikel i Upsala Nya Tidning, ”Kan Finland, kan Sverige – dags för republik”. På plats i Helsingfors blev Niclas Malmberg intervjuad av YLE, ”Antirojalister på besök under valdagen: ’Ingen i Finland vill ha kung’”. Två pressmeddelanden skickades också ut i samband med studieresan, ”Svenska republikaner besöker Finlands presidentval” och ”Ingen i Finland vill ha monarki”.

Inför avresan hade delegationen ett möte med Janne Jokinen, ställföreträdande beskickningschef på Finlands ambassad i Stockholm. Vi fick en gedigen berättelse om Finlands historia kopplat till presidentskapet. Janne berättade tydligt om presidentens samlade kraft, både idag och historiskt. Även om de flesta kandidater i presidentvalet är partibundna står personfrågan över partiet. Väljarna röstar helt enkelt på en person.

Efter en lugn båtresa inledde vi vårt studiebesök i Helsingfors med en stadsvandring ledd av Topi Lappalainen, ordförande för Socialdemokratiskt Forum och chefredaktör för Arbetarbladet i Finland. Vi samlades på Senatstorget och promenerade till en vallokal och sedan vidare till torget med valstugor. På vägen fick vi lära oss mer om Finlands historia och hur presidentens makt har förändrats över tiden, för att bli mindre korrupt. Bland annat infördes en begränsning i hur länge en president kan sitta på sin post, för att förhindra att de sitter allt för länge. Det infördes på 1990-talet. Relaterat till det fick vi höra legendariska historier om den tidigare presidenten Urho Kekkonen, som alla vi träffade hade någonting att berätta om. Han satt på sin post mellan år 1956 och 1981.

Under promenaden blev Niclas Malmberg intervjuad av svensktalande YLE och vi kunde läsa föreningens debattartikel i UNT.

Topi Lappalainen tog oss också till minnesplatsen över den republikanska politikern Heikki Ritavuori, som mördades 1922. Det är Finlands enda ministermord sedan självständigheten.

Därefter träffade vi Samlingspartiets internationella sekreterare Matilda af Hällström, som berättade om presidentskapet utifrån sitt perspektiv. Vi fick svar på många praktiska frågor, som var presidenten bor och vad som krävs av uppdraget. På frågan om det finns någon monarkistisk rörelse eller strömning i Finland var svaret enkelt. Nej.

Efter lunch träffade vi två politikreportrar, Marianne Sundholm och Magnus Swanljung, från Svenska YLE, alltså motsvarigheten till SVT. De berättade att presidenten fortsätter vara en aktör i samhällsdebatten även efter att uppdraget är avslutat. Exempelvis har vi sett tidigare presidenter som är aktiva inom FN och arbetar med mänskliga rättigheter. Däremot är det praxis att den tidigare presidenten inte går tillbaka till partipolitiken, om personen har en sådan bakgrund.

Vi reflekterade över att rapporteringen kring detta viktiga presidentval i Sverige är låg, trots att vi är grannländer och att Finland är en viktig part för Sverige. Det finns en diskussion i Finland om hur statschefens ämbete ska se ut, och hur fria tyglar en president ska ha.

Nästa möte var med Henrik Nyholm, partistyrelseledamot för Vänsterförbundet. Han berättade om traditionen att de kandidater som inte får så stor andel röster och därmed inte är med i den andra omgången av presidentvalet brukar uppmana sympatisörer att rösta på en annan kandidat. Han betonade också vikten av att detta är ett personval. Vem som helst kan kandidera, även om det är tradition att det är partipolitiska representanter som ställer upp i presidentvalet. Det enda en person som vill kandidera utan stöd av ett riksdagsparti behöver är 20 000 namnunderskrifter.

Efter detta möte gick vi raskt vidare för att möta upp Susanna Ginman, ledarskribent på Hufvudstadsbladet. Hon menade att många i Finland är stora fan av kronprinsessan Victoria, men att ingen vill ha monarki. Om Sverige väl hade infört republik tror hon att stödet för att återgå till ett tidigare system hade varit minimalt.

Mellan programpunkterna fick vi möjlighet att prata med folk på stan, och de verkade mycket nöjda med presidentskapet i Finland.

Glamour-argumentet då? Blir det brist på det när vi avskaffar monarkin? Finland klarar sig utmärkt genom bland annat en stor bal på Självständighetsdagen den 6 december varje år. Där hyllas allt från framgångsrika idrottare till landets veteraner. I ett överflöd av designklänningar och smycken. Så visst är det möjligt till glamour utan prinsar och prinsessor.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det fungerar i Finland. Varför skulle det då inte göra det i Sverige?

Programmet för delegationen:

Lördag 27 januari
14:00-15:30 Möte med Janne Jokinen, ställföreträdande beskickningschef vid Finlands ambassad i Stockholm

Söndag 28 januari
10:10 Ankomst till Helsingfors
10:45-12:00 Möte och politisk stadsvandring med Topi Lappalainen, ordförande Socialdemokratiskt Forum och chefredaktör för Arbetarbladet
12:00-12:45 Möte med Matilda af Hällström, internationell sekreterare för Samlingspartiet
12:45-13:45 Lunchpaus
14:00-14:45 Möte med Marianne Sundholm och Magnus Swanljung, politiska reportrar hos Svenska YLE
15:15-15:45 Möte med Henrik Nyholm, partistyrelseledamot för Vänsterförbundet
15:45-16:15 Möte med Susanna Ginman, ledarskribent på Hufvudstadsbladet
17:15 Avresa från Helsingfors

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Få de senaste nyheterna, krönikorna och uppropen genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev. Skickas ut en gång i månaden.