Denna debattartikel är publicerad i Upsala Nya Tidningen den 27 april.
I dag är Carl Gustaf Bernadotte på besök i Uppsala län. Detta besök går antagligen de flesta länsinvånare förbi, men det kan komma att uppmärksammas mer än vanligt då det är en del av kungens PR-turné till samtliga svenska län för att uppmärksamma att han i september har suttit på tronen i 50 år.
Men vad är det vi medborgare förväntas fira? Att vi fortfarande i Sverige har en icke-vald statschef? Att Carl Gustaf Bernadotte nu varit statschef i hela fem decennier, enbart för att han föddes i en utvald familj?
För oss i Republikanska föreningen är det tvärtom en viktig demokratisk princip att offentliga ämbeten och offentlig makt inte ska gå i arv. Republik är enligt vår mening helt enkelt ett mer demokratiskt statsskick för Sverige i tiden. Medborgarna ska välja statsmaktens utövare och representanter. Rätten att representera dig ska ingen ärva, den är din att ge. Om grundlagens formulering om att ”all offentlig makt i Sverige utgår från folket” förverkligas även när det gäller det högsta offentliga ämbetet skulle statschefen inte få sitt mandat genom sina släktband utan väljas i demokratisk ordning.
Monarkin främjar dessutom fjäsk och personkult. Det är en naturlig del av detta fördemokratiska styrelseskick. Kungen är satt över alla andra människor och är därmed själva symbolen för underdånighet. För en monark är folket undersåtar, inte jämlika medborgare. Författaren Vilhelm Moberg skrev om detta i sin bok Därför är jag republikan:
”I en monarki uppkommer det alltid en anda av undersåtlighet, som icke är fria medborgare värdig. Kring konungen med Guds nåde och hans anförvanter har i alla tider uppblommat en rik flora av servilitet och inställsamhet, kryperi och allsköns fjäsk. Denna undersåtlighet kräver sina offer i de bästa kretsar. Jag har sett högt bildade personer, som i andra sammanhang har ådagalagt intelligens, mista sin mänskliga värdighet inför en kunglig person: I närvaro av en medlem av kungahuset har de alldeles tappat koncepterna och stått där som förvandlade och stammat i förvirring och betett sig på ett sätt som närmast kan kallas fjantigt.”
Dagens besök i Uppsala för ändå något positivt med sig. Vi är övertygade om att diskussionen som uppstår när statschefen firar 50 år på tronen väcker republikanen i många människor. Republikanska föreningen får många nya medlemmar när statsskicksfrågan uppmärksammats, oavsett om det har skett genom bröllop eller något ogenomtänkt uttalande av nuvarande statschef.
Carl Gustaf Bernadotte skulle kunna bli historisk, abdikera för demokratins skull och ta initiativ till att arvsmonarkin avskaffas. Han skulle då bli känd i framtidens historieböcker som den kung som lät förnuft och demokrati väga tyngre än personliga privilegier. Nu tror vi dessvärre inte att han frivilligt avstår från sin privilegierade maktposition. Därför är det viktigt att bilda opinion för ett mer demokratiskt och modernt statsskick. Vi kan också konstatera att stödet för monarkin har minskat över tid och att stödet för republik samtidigt har ökat. Vi är övertygade om att ett fullbordande av den svenska demokratin kan komma fortare än vad många tror.
Monarki går inte ihop med demokrati eftersom kungamakten bygger på gener och blodslinjer. För alla demokrater borde det vara helt orimligt att ämbetet som statschef går i arv inom en utvald familj. I ett jämlikt och modernt samhälle har arvsmonarkin ingen plats. Genom ökad debatt i frågan och ett växande folkligt stöd för att Sverige ska bli världens modernaste demokrati är vi övertygade om att monarkins dagar snart är räknade. Kungen må vara i strålkastarljuset i dag, men vi vet att vi republikaner har demokratin på vår sida!
Niclas Malmberg, nyvald ordförande Republikanska föreningen
Ina Jönsson, ordförande Unga republikaner