Republikanska föreningens historia

Allt började med att människor hörde av sig och ville gå med i en förening som egentligen inte fanns. Så då fick den startas på riktigt.

Republikanska organisationer har funnits i Sverige under lång tid och i olika skepnad. Många minns kanske Republikanska klubben, som bildades på 1950-talet och där bland andra Vilhelm Moberg var medlem.

Republikanska klubbens verksamhet ebbade dock ut och under en tid fanns ingen stark republikansk förening i Sverige. I slutet av 1990-talet skulle det emellertid bli ändring på detta.

Republikanska ynglingar sår ett frö

I början av sommaren 1997 bestämde sig två killar i 20-årsåldern, Magnus Simonsson och Fredrik Högberg (numera Grinder), att till kronprinsessan Victorias 20-årsdag skriva en insändare om republik. Insändaren, som infördes i tidningen Arbetet, undertecknades med “Föreningen Republik 2000” – detta trots att någon sådan förening ännu inte existerade.

Efter att insändaren blivit införd blev skribenterna dock kontaktade av människor som ville gå med i föreningen. Föreningen utvecklades och under hösten 1997 skapades en webbplats. Medlemstillströmningen fortsatte och det fanns behov av en tydligare organisation av föreningen. En styrgrupp, där Magnus Simonsson och Fredrik Högberg ingick, tillsattes. Gruppen beslöt att webbplatsen skulle vara föreningens nav och att medlemskap skulle vara kostnadsfritt. Under hösten 1998 höll styrgruppen ett möte i Stockholm, där man bland annat föreslog stadgar och enades om en logotyp för föreningen. En av medlemmarna skrev ett utkast till manifest.

Republikanska föreningen bildas

År 1999 hade det så blivit dags att kalla till konstituerande möte för Republikanska föreningen. Kongressen hölls den 6 november 1999, ett datum som alltså får betraktas som Republikanska föreningens födelsedag. Under kongressen valdes Republikanska föreningens första ordförande: Magnus Simonsson. Här antogs också stadgar och principprogram. Dagen efter arrangerade Republikanska föreningen en demonstration och ett seminarium där framträdande republikaner diskuterade tänkbara lösningar för införande av republik.

Ökat stöd för republiken

Under år 2000 började små lokalföreningar att dyka upp, bland annat i Stockholm och i Göteborg. Föreningens arbete blev allt mer utåtriktat och under hösten gjordes utspel som resulterade i inslag i både press, radio och tv. I december 2000 höll Republikanska föreningen sin andra kongress. Då kunde man, förutom ett kraftigt ökat medlemsantal, glädja sig åt att LO för första gången tagit ställning för republik samt att miljöpartister motionerat om republik i riksdagen.

Republikanska föreningen utvecklades vidare. Under våren 2001 utkom, på initiativ av en medlem i Borås, Carl Drott, första numret av Republikanen, en elektronisk tidskrift. Samtidigt planerades för en kampanj på temat “Befria Victoria!”, som tog sikte på att kronprinsessan inte fått möjlighet att själv välja sitt framtida yrke. Kampanjen bedrevs under sommaren; affischer sattes upp och insändare skrevs. Kampanjen fick uppmärksamhet i media och medlemsantalet ökade.

Riksdagsledamöter i styrelsen

På kongressen i oktober 2001 valdes Joel Malmqvist till ny ordförande. För första gången valdes också två riksdagsledamöter in i föreningens styrelse. En av dessa, Birgitta Ohlsson, blev ett år senare föreningens ordförande. Därmed inleddes något av en ny era i Republikanska föreningens historia.

Med en riksdagsledamot som ordförande fick föreningens utspel ännu mer genomslag i media. Birgitta Ohlsson deltog i otaliga tv-debatter och fick, kanske lite oväntat, draghjälp av kungen själv. I början av 2004 gjorde kungen, i samband med ett statsbesök i Brunei, uttalanden till stöd för landets diktator. En antimonarkistisk storm blåste upp i Sverige och Republikanska föreningens medlemsantal växte.

Nationaldag utan kung

Under Birgitta Ohlssons ordförandeskap fattades också beslut om att Republikanska föreningen skulle börja ta upp medlemsavgifter. Tillsammans med en donation från den avsomnade Republikanska Klubben gjorde detta att det blev ekonomiskt möjligt för Republikanska föreningen att genomföra sin hittills största publika satsning: På nationaldagen 2005 hyrdes en lokal i Kulturhuset vid Sergels torg i Stockholm där svenskarna erbjöds att fira nationaldag utan kung! Dagen blev en succé, med intressanta debattörer från politiken och kultursfären, konstutställningar och musikframträdanden. Den 6 juni 2005 blev starten på en, förhoppningsvis, lång tradition av republikanskt nationaldagsfirande.

Under senare år

När Birgitta Ohlsson efter tre år valde att avgå som ordförande utsågs riksdagsledamoten Hillevi Larsson till ny ordförande. Under hennes tre år som ordförande utvecklades föreningen ytterligare. En ny webbplats skapades, fler lokalavdelningar uppstod och en republikdebatt arrangerades för första gången under Almedalsveckan (2008). På kongressen i november 2008 avgick Hillevi Larsson och till ny ordförande utsågs Sofia Karlsson. På kongressen i november 2009 valdes advokaten och den tidigare riksdagsledamoten (KD) Peter Althin till ny ordförande. Under hans drygt tre år som ordförande ökade föreningens medlemsantal dramatiskt och nådde för första gången upp till 10 000 medlemmar. Detta gav större ekonomiska möjligheter, som bland annat ledde till att föreningen numera hyr ett kansli i Stockholm och har en deltidsanställd generalsekreterare. Efter att Peter Althin avgick på kongressen i april 2013 valdes Mia Sydow Mölleby, riksdagsledamot (V), till ny ordförande under 2013-2015. Sedan 2015 års kongress leds föreningen av Yasmine Larsson, riksdagsledamot (S).

Republikanska föreningens ordförande

  • 1999-2001
    Magnus Simonsson
  • 2001-2002
    Joel Malmqvist
  • 2002-2005
    Birgitta Ohlsson
  • 2005-2008
    Hillevi Larsson
  • 2008-2009
    Sofia Karlsson
  • 2009-2013
    Peter Althin
  • 2013-2015
    Mia Sydow Mölleby
  • 2015-
    Yasmine Larsson

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Få de senaste nyheterna, krönikorna och uppropen genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev. Skickas ut en gång i månaden.