Argumentstöd i apanagefrågan

Fakta

-Apanaget höjdes den 1 december till att vara 137 miljoner under 2017. Höjningen är en uppräkning för löne- och prisstegringar med 2 miljoner, samma uppräkning som andra områden får.

-Alla riksdagspartier stod bakom en höjning (även om de föreslog lite olika höga uppräkningar). 18 ledamöter från Vänsterpartiet röstade för ett förslag om att skapa större insyn i hovets ekonomi.

-Apanaget har höjts med 25 miljoner sedan 2009.

-Egentligen är det delen som går till hovstaten, 51 procent av anslaget, som kallas ”apanage”. I dagligt tal brukar man dock prata om alltihop tillsammans som apanage. Republikanska föreningen har anslutit sig till den förenklingen.

-Att 49 procent går till slottsstaten betyder inte att den delen är problemfri. Pengar flyttas dessutom mellan staterna, vilket syns i hovets årsredovisning. I praktiken går det alltså inte att göra klar skillnad mellan hovstaten och slottsstaten. Därför pratar Republikanska föreningen om apanaget som helhet, de 137 miljonerna.

-Pengarna till slottsstaten går till verksamheten i de kungliga slotten: besöksverksamhet, vårdande av samlingar mm. Men renoveringar och yttre underhåll bekostas av Statens fastighetsverk, vilket även framgår på kungahusets egen webbplats. Någon fara för kulturarvet är det alltså inte om apanaget skulle minskas.

-Det finns mycket begränsad insyn i hur apanaget används. Hovet är ingen myndighet och omfattas inte av offentlighetsprincipen. När riksdagen fattar beslut om apanage har de ingen möjlighet att utvärdera de tidigare anslagen.

-Republikanska föreningen föreslår att apanaget trappas ned med 5 miljoner per år de närmaste 5 åren. Under tiden förbereds beslut om att avskaffa apanaget och ge kungen månadslön för de officiella uppdrag han har. På sikt ska hovet omvandlas till en myndighet som omfattas av offentlighetsprincipen.

LÄS MER: Frågor och svar om apanaget

Argument

-Det är unikt för offentlig verksamhet att de som beslutar om anslaget inte kan utvärdera hur det används. Riksdagens höjning av apanaget sker i blindo, eftersom hovet inte omfattas inte av offentlighetsprincipen. Villkoret för att apanaget ska betalas ut borde vara att skattebetalarna kan se vad det går till.

-Riksdagen lämnar allt lösare riktlinjer för hur apanaget får användas. Från början var det bara tänkt att gå till statschefens verksamhet. Det var aldrig tänkt att det skulle gå till vuxna prinsar och prinsessor som är fullt kapabla att ta ansvar för sin egen försörjning.

-Kungen är den enda i kungafamiljen som har ett officiellt uppdrag enligt grundlagen. Övriga familjemedlemmar ska inte försörjas av skattebetalarnas pengar.

-Utslaget på varje medborgare blir 137 miljoner ungefär 14 kronor. Men alla offentliga utgifter blir små om man delar dem med tio miljoner. 137 miljoner är inte lite pengar. Dessutom ska skattebetalarnas pengar respekteras från första kronan.

-Kungafamiljen har en privat förmögenhet som är bland de största i Sverige. Det är stötande att skattebetalarna, varav många har det dåligt ställt ekonomiskt, ska finansiera kungafamiljens leverne.

-Apanaget kan sänkas eftersom det idag används för utgifter som inte har med statschefens uppdrag att göra. De tre kungabarnens bröllop har till exempel skattebetalarna betalat sammanlagt 16 miljoner kronor för. Apanaget används också till en svällande informationsavdelning, som framför allt jobbar med att stärka monarkin i den svenska opinionen. Särskilt mycket PR i världen får vi inte för skattepengarna: kungen åker på mindre än två statsbesök per år.

-I sina egna budgetskrivelser brukar hovet be om mer pengar för att de gör så mycket för Sverige. Men 2016 (jan-nov) gjorde de 20 procent mindre än året innan enligt kalendariet på hovets hemsida. Ändå fortsätter apanaget att öka.

Insändarmallar

A ”Nästa år får kungahuset mer pengar igen, beslutade riksdagen förra veckan. Apanaget har ökat med 25 miljoner sedan 2009. Varför var de höjningarna nödvändiga? Var går gränsen? Hur stor apparat ska hovet bli? En väldigt liten del av de pengarna går till att göra Sverige känt utomlands. Istället får skattebetalarna bekosta kungliga bröllop och fester. Carl Philip och Madeleine får del av apanaget, och försörjs av skattebetalarna fastän de mycket väl skulle kunna ta riktiga jobb. Även en president, som jag hellre skulle sett att vi haft, kostar såklart pengar. Men det finns ingen republik där staten försörjer hela presidentens släkt.”

B ”Nästa år är skattebetalarnas bidrag till kungahuset uppe i 137 miljoner. Det beslutade riksdagen förra veckan. Ibland säger någon att det är lite pengar, men 137 miljoner är inte lite pengar för mig och inte för någon annan jag känner heller. Jag har ingen lust att vara med och finansiera detta lyxliv som ska visas upp i tidningar och teve. Nej, ersätt apanaget med en månadslön bara till kungen. Resten kan ta ansvar för sin egen försörjning.”

C ”Nu ska kungahuset få ännu mer pengar. Riksdagen beslutade förra veckan att höja anslaget till 137 miljoner. Även om höjningen inte var så stor – två miljoner ungefär – så har anslaget ökat med 25 miljoner sedan 2009. Jag skulle vilja fråga till exempel XX, riksdagsledamot från XX, som var med och sa ja till höjningen, om det verkligen är 25 miljoner som han (hon) säkert vet har gjort nytta för Sverige? Kungen gör bara knappt två statsbesök om året. Det blir inte mycket PR för pengarna. Istället används apanaget till orimliga saker: födelsedagsfester, bröllop, försörjning för kungabarn som inte vill jobba och en informationsavdelning som producerar Facebookuppdateringar med gulliga barn. Men det är väl knappast bra för Sverige – möjligen för stödet för kungahuset! Nästa år är det dags att sänka apanaget. Om man rensar bort allting som inte har med kungens faktiska uppgifter att göra, så kan det nog till och med göras rejält.”

Ändra gärna insändarmallarnas text till egna uttryck. Underteckna gärna ”XX, Republikanska föreningen” eller ”XX, medlem i Republikanska föreningen”.