Ökar förtroendet för kungahuset?

Ingen anledning till oro, menar Republikanska föreningens Jonas Wikström.

Idag presenterade Medieakademin sin årliga förtroendebarometer, där svenskar tillfrågas om sitt förtroende för ett antal offentliga institutioner, företag och organisationer. Kungahuset är årets vinnare – det är den enda samhällsinstitution som stärker sitt förtroende. Sedan 2011 har kungahuset därmed stärkt sina aktier sakta men säkert: från 35 procent med mycket eller ganska stort förtroende då, till 42 procent 2016. Kungahuset ser ut att vara på väg tillbaka till den förtroendenivå som gällde innan publiceringen av “Den motvillige monarken” 2010 (50 procent).

Det är viktigt att komma ihåg att monarkin som statsskick inte har blivit mer populär. Sedan 2011 har stödet för monarkin minskat (från 56 till 55 procent) och stödet för republik ökat (från 19 till 24 procent).

Men har ens förtroendet för kungahuset ökat? Bilden är inte helt klar.

Uppgången i förtroende finns nämligen inte hos SOM-institutet. Där ligger förtroende snarare stilla på en rekordlåg nivå. Mellan 2011 och 2014 varierade det så kallade “balansmåttet” mellan låga två och fem procent. SOM-institutet har visserligen inte publicerat data från 2015 och 2016 än, men även under den direkt jämförbara perioden var Medieakademins förtroendebarometer mer positiv.

Skillnaden uppstår på grund av att Medieakademin bara mäter andelen svenskar som har stort förtroende för kungahuset, medan SOM-institutet räknar fram sin siffra genom att ta andelen med stort förtroende minus andelen med lågt förtroende. Med det senare sättet att räkna “missgynnas” institutioner som inte bara gillas av många utan också ogillas av många. Någonting så omdiskuterat som kungahuset mäts förmodligen mest rättvist med SOM-institutets metod.

Eftersom stödet för monarkin inte har ökat, och det finns få republikaner som har högt förtroende för kungahuset, visar dagens förtroendebarometer troligen att att redan övertygade anhängare till monarkin fått en mer välvillig inställning till kungahuset. Vi vet att det har funnits ganska gott om människor som sagt sig stödja monarkin men av olika anledningar inte gillat Carl Gustaf Bernadottes sätt att sköta sitt arbete.

Ingen fara på taket för den republikanska kampen, alltså. Förutom, förstås, att den skepsis monarkianhängare känner mot kungahuset kan sätta igång ett ifrågasättande av hela systemet. Att kungahuset förbättrar sin PR och sitt rykte är aldrig bra.

Förtroendet för kungahuset varierar beroende på vad det gör, det visade inte minst skandalen 2010 när förtroendet sjönk i botten. Uppgången de senaste åren handlar säkert om alla bröllop, barn, dop – och frånvaron av nya skandaler. Och, förstås, frånvaron av granskning. Det blir nästan fånigt att, som Medieakademin, kalla kungahuset en “samhällsinstitution”. Det behandlas uppenbarligen inte som en institution bland andra i nyhetsbevakning och debatt. Medan andra institutioner på listan lever med ständig krishantering, är kungahusets position – utan att förringa enskilda grävjobb – tämligen bekväm.

Man kanske till och med kan vända på det: hur är det möjligt att med de resurserna, med den gynnsamma mediebilden, med allt detta direktsända lull-lull de senaste åren, ändå bara ha förtroende från 42 procent av svenskarna?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Få de senaste nyheterna, krönikorna och uppropen genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev. Skickas ut en gång i månaden.