När sinnessjuka får makt

“Numera lever vi i en demokrati som dock inte saknar motsägelser och anomalier.” Det skriver Ettore Nobis i denna krönika.

…På Karl IX:s order ställdes Petrus inför en domstol bestående av Stockholms borgmästare och medlemmar av stadsrådet, med kungen själv som förhörsledare. Han försvarade sig efter bästa förmåga, men Karl IX behövde kompensera sig för nederlaget vid Kirkholm genom hårda tag mot inhemska fiender. Avrättningen av Petrus den 26 april 1606 var osedvanligt grym. Armarna och benen krossades. Bödeln skar ut hans hjärta med kniv och placerade det i munnen. I efterhand hittade man på en historia om att Petrus skulle försökt mörda Karl IX, vilket föranlett och berättigat den bestialiska metoden…”. Detta i Dick Harrisons bok Sveriges Stormaktstid.

(I Lars Olof Larssons bok Gustav Vasas Söner beskrivs en lika bestialisk avrättning av Göran Persson, Erik XIV rådgivare.)

Det är uppenbart att bara en vansinnig människa av samma slag som Hitler och Stalin kan utveckla en sådan sadistisk mördariver. Dick Harrison lämnar sin psykiatriska diagnos: psykopat, bipolär. Jag vet inte hur Dick Harrison kommer till det men det kan inte vara annat än att varje person som hört talas om Karl IX:s illdåd inser att han måste ha varit mycket svårt psykiskt sjuk och att han måste ha saknat varje form av moral och samvete.

Som Karl IX så måste en lång rad monarker som styrt Sverige varit så väl brottslingar som sinnessjuka. Gustav Vasa, Gustav II Adolf, Karl XII, Gustav III alla dessa människor för vilka våldet och den gränslösa grymheten var grunden till deras makt. Att alla dessa kriminella galningar som lämnat högar av lik efter sig, ofta av oskyldiga människor, hyllas än idag inte bara i historieböckerna (inte i Lars Olof Larssons och Dick Harrisons men i många andra) men också på en mängd andra sätt är ett tecken på den saknad av eftertanke som den enögda historiska nationalismen leder till. Än idag är Hitlers och Stalins gelikar populära folkhjältar i Sverige. Ja rent av värda ett nationaldagsfirande.

Egentligen är det uppenbart att vi borde se på historia med de kritiska ögon som vi vill att man skall se på Hitlers och Stalins brott. Det är för de flesta av oss, numera, helt klart att de två diktatorer inte var galnare än Karl IX & co. Det är klart att de som gör psykiatriska analyser av dessa två brottslingar har lika stor anledning att analyserar män som hade som regel att mörda sina motståndare och spetsa deras huvuden på pålar. Det är klart att ord som grymhet och vansinne gäller nazister och stalinister lika mycket som de gamla kungarna. Det är klart att när de hade lyckats ge sig rätten över människornas liv utifrån en påhittad myt om en gudomlig lag att de då levde i en fantasivärld utan etik och moral.

Jag undrar om inte Dick Harrison, i stället för att själv bli en amatörpsykiater, skulle ha valt att slå sig ihop med en riktig psykiater och framställt en mer exakt diagnos på Karl IX. Och varför bara en diagnos av den psykopatiske kungen? Varför inte också en psykiatrisk studie av galenskap och brottslighet inom det monarkiska politiska systemet. Vad fanns det för utrymme för godtycke och egensinne i ett politiskt system där makten ansågs vara grundad i en gudomlig plan? Och varför vill så många fortfarande inte slita upp monarkernas historia från mänsklighetens. Varför vill vi inte se i dagens demokrati en process som börjat i den stunden vi förstod att den förmenta gudomliga rätten som tyrannerna åberopade bara var en fantasi skapad för att hålla ”undersåtarna” nedtryckta? Varför vill vi inte se att vi varit styrda av egensinniga megalomaner fram till den dag då paragrafen som slog fast att ”monarken äger rätten att allena styra riket” suddades definitiv ut ur grundlagen?

Numera lever vi i en demokrati som dock inte saknar motsägelser och anomalier. Eller hur kan en vanlig medborgare fortfarande idag acceptera att ”världens mest jämställda land” har en person som ärver sin samhälleliga ställning som statschef och representant?

Ettore Nobis

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Få de senaste nyheterna, krönikorna och uppropen genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev. Skickas ut en gång i månaden.