Inlägget <strong>Reserapport från det finska presidentvalet 2024</strong> dök först upp på Republikanska föreningen.

Delegationen leds av Republikanska föreningens ordförande Niclas Malmberg, Uppsala, och Unga republikaners ordförande Ina Jönsson, Trelleborg.

– Finland är en av världens främsta demokratier med sin grundlag och sitt presidentämbete. Demokrati fungerar. Parlamentariska republiker fungerar. Det kommer att fungera även här i Sverige. Det är dags att vi följer Finland och gör Sverige till en demokrati i tiden, där alla offentliga uppdrag är öppna för alla medborgare, säger Niclas Malmberg, ordförande för Republikanska föreningen.

– I dag har de flesta republiker en president, men det är inte nödvändigtvis den bästa lösningen för Sverige. Vi skulle kunna ta steget till ett modernt statsskick och exempelvis låta talmannen, statsministern och utrikesministern dela på de uppgifter som nuvarande icke-valda statschef har. Väldigt lite skulle behöva förändras i det politiska systemet, men Sverige skulle äntligen bli en fullvärdig demokrati där folket väljer alla sina representanter, avslutar Ina Jönsson, ordförande för Unga republikaner.

Inlägget Svenska republikaner besöker Finlands presidentval dök först upp på Republikanska föreningen.

Offentlighetsprincipen är en central del i den svenska rättsordningen. Den finns för att säkerställa att kommunal och statlig verksamhet utövas på ett korrekt och ändamålsenligt vis, och den försvårar korruption och missbruk genom att skapa insyn för allmänhet och medier. Men när det gäller landets högsta offentliga ämbete görs ett undantag. Statschefen omfattas inte av offentlighetsprincipen, och kan därför inte granskas. Bristen på insyn är skäl nog att ifrågasätta och granska kungahuset. Rapporten kommer därför med en uppmaning till bland annat landets medier att gräva mer och djupare i kungahusets verksamhet.

Monarkins försvarare brukar påstå att kungen är bra för svensk ekonomi. Forskningen är visserligen knapphändig, men ingenting tyder på att monarkin skulle gynna varken export eller turism. Svenska företags framgångar utomlands är oberoende av en kungafamiljs sporadiska närvaro. Regeringskansliets exportstrategi nämner inte att vi har en kung. Visit Sweden tar inte upp monarkin en enda gång när de lyfter fram svenska turistmål. Myterna om monarkins positiva effekter på turism och export är just det, myter.

I rapporten har vi dessutom gjort en utförlig jämförelse av kostnaderna för den svenska monarkin och den finska republiken, för att se hur ett tänkbart republikscenario skulle kunna påverka kostnaderna i Sverige. Vi menar inte att det billigaste statsskicket också är det bästa. Vi strävar efter det mest demokratiska statsskicket. Vår undersökning visar att den svenska kungen kostar över 1,1 miljard kronor mer än Finlands president, även med kostnaderna för det finska presidentvalet inräknat.

I en demokratisk republik går det att skilja på statschefens privata ekonomi och statens ekonomi. Det kan vi inte göra i Sverige. Tänk dig att generaldirektören för Pensionsmyndigheten skulle köpa ett fritidshus i skärgården och betala för huset med myndighetens pengar. Eller att en svensk ambassadör skulle köpa en motorbåt till sin son och fakturera svenska staten för detta. Så fungerar den svenska monarkin idag, 2020! Trots detta hörs väldigt lite från våra politiker om vikten av att upprätthålla offentlighetsprincipen. Den granskande journalistiken lyser med sin frånvaro, och ännu ett år passerar med en statschef helt befriad från ansvar och jobbiga frågor.

Rapporten Monarkins verkliga kostnader gör en ansats att visa de verkliga kostnaderna för den svenska monarkin under 2019. Men den totala kostnaden borde egentligen inte räknas bara i kronor och ören, som i vår rapport. Det finns kostnader som inte går att sätta ett pris på. Ytterst betalar vi med förtroendet för den svenska demokratin och rättsstaten som den principiella kostnaden för monarkin. Att den svenska statschefen exempelvis inte kan granskas, inte dömas för brott han begår som privatperson och inte heller avsättas är ett högt pris att betala för att bevara ett kostsamt system som bygger på förlegade principer från ett fördemokratiskt Sverige.

Så vad f-n får vi egentligen för pengarna?

Ulf Bergström
Ordförande för Republikanska föreningen

Inlägget Vad f-n får vi för pengarna? dök först upp på Republikanska föreningen.

Motiveringen:
”Republiken Finland fyllde 100 år under 2019. Finland är därmed ett föredöme och föremål för inspiration i Norden. Detta genom att ha blivit första europeiska land där kvinnor fick rösträtt samt för att det var tidigast av alla nordiska länder med att bli en republik där alla medborgare har samma rättigheter.”

Kommentarer från Republikanska föreningens ordförande Ulf Bergström:
– Sverige kan lära av Finland om hur en statschef utses på demokratisk väg, genom presidentval istället för blodsband. Kan Finland, kan Sverige! Det är bättre att svenska medborgare aktivt kan välja statschef, än att en enda, vit, kristen heterofamilj ärver uppdraget som Sveriges statschef. Monarkin är skamlig och strider mot demokratins hela väsen, säger Republikanska föreningens ordförande Ulf Bergström

– Allt fler tar ställning för ett modernt Sverige. Det är inte en fråga om, utan när Sverige blir republik. Vi är närmare vändpunkten än vad många tror och vi kommer därför att bli en republik snabbare och enklare än vad många tror, avslutar Ulf Bergström.

Bakgrund:
Republikanska föreningen utsåg Årets republikan för första gången år 2005. Då tilldelades författaren Vilhelm Moberg priset postumt. Priset består förutom äran ett diplom av den erkände konstnären Carl Johan De Geer.

Inlägget Republiken Finland är Årets republikan dök först upp på Republikanska föreningen.

– Sverige ska bli en modern demokrati där alla medborgare har samma rättigheter från födseln, precis som i Finland. Kan Finland vara en republik, kan Sverige! Sverige har mycket att lära av Finland, som har kommit betydligt längre med sin demokrati. Finland var inte bara först med kvinnlig rösträtt, utan var även det första landet som blev republik i Norden, säger Republikanska föreningens ordförande Ulf Bergström.

– Det är dags för ett handslag för framtiden, för att snabbt fasa ut familjen Bernadotte till att bli vanliga medborgare. Ge Victoria, Estelle och de andra frihet, på riktigt. Ge alla andra svenska barn möjligheten att drömma om att kunna bli Sveriges statschef, oavsett namn, läggning, religion eller bakgrund.

– Istället för monarkiskam kommer vi att bli stolta över ett nytt Sverige. Detta när partierna lever upp till sina högtidsord och grundlagens skrivningar om alla medborgares lika värde, likhet inför lagen och offentlighetsprincip. Vi ska visa på demokratins styrka för att göra Sverige till ett modernt och rättvist land, utan dubbelmoral i grundlagen.

– Den svenska monarkin upprätthålls genom förlegade principer om blodsband. Republiken Finland är en förebild. Där är alla offentliga uppdrag öppna för alla medborgare. Det är hög tid att vi följer Finland och gör Sverige till en fullvärdig demokrati, avslutar Ulf Bergström.

Inlägget Kan Finland, kan Sverige dök först upp på Republikanska föreningen.

Delegationen spenderade sju timmar i Helsingfors under valdagen där vi besökte en vallokal, valstugor samt träffade två politiskt engagerade som har arbetat med valet, och den svenska ambassadören i Helsingfors. Hela programmet finns längst ner på denna sida.

Innan vi åkte till Finland blev vi kontaktade av medlemmen Set Erdman, som sedan 1987 är bosatt i Finland. Han har inför detta presidentval blivit finsk medborgare, för att få möjligheten att rösta om vem som ska bli statschef, i motsats till det svenska systemet där titeln ärvs. Seth gjorde delegationen sällskap under dagen och bidrog till våra insikter i det finska statsskicket och presidentvalet.

Fredrik Guseff är partisekreterare för Svenska Folkpartiet, och har arbetat med valkampanjen där deras kandidat var Nils Torvalds. Torvalds var den enda kandidaten som var uttalat för ett finskt Nato-medlemskap, vilket var en het fråga inför presidentvalet. Detta beror på Finlands närhet till Ryssland och det skärpta säkerhetsläge gentemot Ryssland som diskuteras även i Sverige. Guseff berättade om den korta valrörelse som vanligtvis föregår presidentvalet, och att många finländare knappt vet att det är presidentval förrän valaffischerna kommer upp 3-4 veckor innan valet.

Lite senare träffade vi Maria Swanljung som ledde den svenskspråkiga Pekka Haavisto-kampanjen. Hon berättade bland annat om den förvirring som ibland råder i debatterna, där presidentkandidaterna ägnar stor tid att diskutera vad de faktiskt kan diskutera, och vad som hamnar utanför presidentens mandat och därför inte borde lyftas i en debatt. Detta beror på den finske presidentens begränsade makt, och att det i en politisk debatt ibland kan vara svårt att begränsa sig till de frågor som presidenten faktiskt har makt att påverka. Pekka Haavisto, som kom tvåa i presidentvalet 2012, är öppet homosexuell och lever tillsammans med sin make. Detta var mycket uppmärksammat under valrörelsen 2012, men nu sex år senare trodde Swanljung att de flesta finländare ansåg detta vara oproblematiskt, med en liten klick som fortfarande inte kan tänka sig en homosexuell statschef.

Till sist träffade vi Anders Ahnlid, som är Sveriges ambassadör i Helsingfors. Ambassadören tog emot oss i residenset bland otaliga porträtt på svenska kungligheter. Där pratade vi om valrörelsen ur ett svenskt perspektiv, och Ahnlid berättade om en kort och renhårig valrörelse där säkerhetspolitiken varit ett viktigt inslag. Frågan om Nato och Ryssland har en större tyngd i Finland än i Sverige, vilket bland annat beror på Finlands historia med Ryssland och den geografiska närheten länderna emellan.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att den finska valrörelsen är kort och schysst. När det första direkta valet till president hölls 1994 fanns det mer inslag av smutskastning, men detta har förändrats till det bättre genom åren. Många av de finländare vi träffade berättade om vikten av att ha en landsfader, eller landsmoder, och att den sittande presidenten, Sauli Niinistö på många sätt fyllt den rollen. Han sågs av alla som den självklara favoriten till att vinna valet, och få trodde att valet skulle gå till en andra omgång. Det som kanske är unikt för Niinistö är att han är populär över hela det politiska spektrumet. Detta kan bero på att han har tagit ett steg ifrån sitt parti, Samlingspartiet, och ställer upp i presidentvalet med en så kallad valmansförening. Detta gör att han kan förhålla sig mer fritt till partiernas politik, och inte är lika bunden till sitt tidigare parti och dess politik som han tidigare varit. Även personer som arbetat med andra valkampanjer än Niinistös verkar vara nöjda med sin president och tycker att han har gjort ett bra jobb under sin första mandatperiod.

När valresultatet väl kom in så visade det sig att Sauli Niinistö blev vald till republiken Finlands president för den kommande sexårsperioden. Han vann valet med rekordsiffror och det var första gången en finsk president valts redan i den första valomgången.

Programmet för delegationen:

10:10 Ankomst Helsingfors
11:00 Besök i vallokal
12:00 Möte med partisekreterare Fredrik Guseff, Svenska folkpartiet.
13:00 Besöka valstugor
13:30 Lunch
15:30 Möte med Maria Swanljung, Kampanjansvarig för Haavistos svenskspråkiga kampanj
16:15 Möte med ambassadör Anders Ahnlid, Sveriges ambassad
17:30 Avresa från Helsingfors

Valresultatet:

Inlägget Republikanska föreningen bevakade det finska presidentvalet dök först upp på Republikanska föreningen.

– Presidentvalet är det val i Finland som har högst valdeltagande. Det tyder på att statsskicket är viktig för finländarna och att de intresserar sig för vem som är deras statsöverhuvud. I Sverige är det arv som avgör vem som är statschef, men vi hoppas att också Sverige snart ska ta det steg som Finland tog för 100 år sedan, säger Magnus Simonsson, generalsekreterare för Republikanska föreningen.

Kungen har sedan 1970-talet ett begränsat politiskt mandat i Sverige. Detta innebär att en övergång till republik skulle kunna ske utan några förändringar i det befintliga parlamentariska systemet. Republikanska föreningen tar inte ställning i frågan om kungen ska ersättas med en president eller inte.

– I dag har de flesta republiker en president, men det är inte nödvändigtvis den bästa lösningen för Sverige. Vi skulle kunna ta steget till ett modernt statsskick och exempelvis låta statsministern, talmannen och utrikesministern dela på de uppgifter som kungen har i dag. Väldigt lite skulle behöva förändras i det politiska systemet, men Sverige skulle äntligen bli en fullvärdig demokrati där folket väljer alla sina representanter, avslutar Magnus Simonsson.

Inlägget Svenska republikaner inspireras av Finland dök först upp på Republikanska föreningen.

Året därpå fick landet sin nya författning. Med denna författning fick Finland ett modernt styrelsesystem. Finland blev republik.

Finland kan med stolthet visa att landet var först i Europa med kvinnlig rösträtt 1906. Året därpå tog 19 kvinnor plats i den nya Lantdagen. I Sverige fick kvinnor rösträtt 1921 då 5 kvinnor valdes in i Riksdagen.

Sedan 1994 väljs den finska statschefen i ett allmänt val och har att, tillsammans med regeringen, leda bland annat landets utrikespolitik. Tidigare utsågs presidenten av elektorer i ett indirekt val. Ändringen av författningen gjordes för att modernisera en föråldrad valprocedur.

Men någon diskussion om att införa ett system som i Sverige förekom inte. Tanken att införa en ordning som innebär att statschefen utses på livstid och genom blodsband framstod som besynnerlig och ålderdomlig.

Island som blev självständigt från Danmark 1944 övervägde aldrig ett arvkungadöme. Statschefen här utses på demokratisk väg och har andra befogenheter än den finska presidenten.

Det svenska systemet framstår i jämförelse med både Finland och Island som utmanande. Monarkin skorrar falskt i en demokrati. Statens högsta ämbete kan varken ärvas eller förbindas med med bestämmelser om total åtalsfrihet och krav om att omfatta den Luthersk-evangelisk tron.

Läser du Successionsordningen från 1810 får du uppfattningen att tiden stått stilla sedan dess. Sverige statsskick är en kvarleva från en tid av kungamakt, adelsvälde och kyrklig dominans. Diskussionen om ny ordning har böljat fram och tillbaka och gjorde delvis halt i samband med den så kallade Torekovkompromissen från 1971. Man behöll arvkungadömet, men avlövade kungens maktbefogenheter.

Denna kompromiss bör nu ses över. Ett antal utredningar har genomförts och genomförs med det goda syftet att försvara och fördjupa vår demokrati. Men hela tiden undviker man en central fråga som statschefsämbetet utgör. Frågan är laddad av oro för att väcka en konservativ opinion som skulle leda till valförluster. Pinsamt är att partier som Socialdemokraterna och Miljöpartiet, som i sina respektive partiprogram har skrivit in krav på republik, är så tysta i denna för vår demokrati så viktiga fråga.

Den rojalistiska tanken att kungadömet är ett gott arv från det förflutna är ett tankefel. Kungen representerar inte vår demokrati utan ett förflutet fördemokratiskt system. Fjäsk och undfallenhet precis som grumliga föreställningar om nationens historia knyts till monarkin.

Att en majoritet om 54 procent enligt SOM-institutets mätning av år 2013 fortfarande önskar monarki, kan bara mötas av upplysning och fortsatt diskussion om vårt statsskick. Det är att beklaga att media, ofta utan kritisk analys, svassar runt familjen Bernadotte och känslomässigt eldar på tankar som skymmer förnuft och rimlighet. Drottningar och kungar hör blott till sagornas eller kortspelens värld. Folkbildningen har här en stor uppgift.

Så har också Sveriges Riksdag som bör tillsätta en utredning om vårt framtida statsskick. En motion om detta finns på Riksdagens bord med undertecknare från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna (tidigare Folkpartiet). I vår Regeringsform av 1974 sägs att all offentlig makt utgår från folket. Använd denna folkliga makt för att avskaffa resterna av ett odemokratiskt förflutet.

Inlägget Republiken Finland – ett demokratiskt föredöme dök först upp på Republikanska föreningen.

I dag finns det ingen debatt i Finland om att införa monarki och det är inte förvånande. I en demokrati ska alla offentliga ämbeten vara öppna för alla medborgare. Ämbetet som statschef ska inte gå i arv. Även länder som senare har vunnit sin självständighet, exempelvis Island och Slovenien, har naturligtvis också valt republikanska statsskick.

Sverige och Finland har mycket gemensamt, inte minst historiskt och politiskt. Fram till 1809 var våra länder ett gemensamt rike och det finns fortfarande liknande politiska system när det gäller grundlag, parlament, regering och partier. Till skillnad från Finland är Sverige ännu inte republik, men vi kan följa Finlands goda exempel och därmed fördjupa vår demokrati. Kan Finland vara en republik, så kan Sverige!

En svensk republik blir dock inte nödvändigtvis en kopia av Finlands modell med en folkvald president.

Finland har också förändrat innehållet i presidentskapet över tid. När Finland blev republik antogs en regeringsform enligt vilken presidenten skulle ha stor makt, bland annat den formella makten att utse statsminister och det yttersta ansvaret för den finska utrikespolitiken.

I modern tid har presidentens befogenheter inskränkts. Numera utövar presidenten den verkställande makten tillsammans med regeringen och presidenten leder Finlands utrikespolitik i samverkan med regeringen. Sedan 1994 är presidenten direktvald av folket för en ämbetsperiod om sex år och kan bli omvald en gång.

Givetvis är val av statschef en fördel framför tillsättning genom blodsband. Monarki diskuteras inte som ett seriöst alternativ i dagens Finland. När det gäller statsskicket finns däremot en debatt om att lägga ner presidentämbetet och att de politiska uppgifterna som presidenten har kan delas mellan riksdagen och regeringen.

Republikanska föreningen driver på för att införa republik i Sverige och vi känner ett växande stöd för denna demokratiskt angelägna reform. Vi glädjer oss åt att allt fler svenskar inser det orimliga i att statschefsämbetet ärvs. SOM-institutet vid Göteborgs universitet gör varje år en stor opinionsundersökning om monarkins ställning i Sverige och enligt den mätning som presenterades i år var det endast 54 procent som ville behålla monarkin. För tio år sedan var det 68 procent som hade samma åsikt, så utvecklingen går fort i rätt riktning.”

Läs hela debattartikeln om Finland som republik.

Inlägget Sverige blir republik tidigare än många tror dök först upp på Republikanska föreningen.