Sverige blir republik tidigare än många tror

Mia Sydow Mölleby skriver på SVT Debatt med anledning av Finlands självständighetsdag.

“I dag, den 6 december, vill jag gratulera Republiken Finland på självständighetsdagen. Det är nog inte alla som känner till det, men vår närmaste republik höll en gång i tiden på att bli en monarki. Efter att Finland förklarade sig självständigt från Ryssland den 6 december 1917 gjorde nämligen finska monarkister ett försök att göra Finland till ett kungarike. Fredrik Karl av Hessen utsågs till kung, men tillträdde aldrig då Tyskland förlorade det första världskriget. I stället blev Finland en republik, såsom det var planerat vid självständighetsförklaringen.

I dag finns det ingen debatt i Finland om att införa monarki och det är inte förvånande. I en demokrati ska alla offentliga ämbeten vara öppna för alla medborgare. Ämbetet som statschef ska inte gå i arv. Även länder som senare har vunnit sin självständighet, exempelvis Island och Slovenien, har naturligtvis också valt republikanska statsskick.

Sverige och Finland har mycket gemensamt, inte minst historiskt och politiskt. Fram till 1809 var våra länder ett gemensamt rike och det finns fortfarande liknande politiska system när det gäller grundlag, parlament, regering och partier. Till skillnad från Finland är Sverige ännu inte republik, men vi kan följa Finlands goda exempel och därmed fördjupa vår demokrati. Kan Finland vara en republik, så kan Sverige!

En svensk republik blir dock inte nödvändigtvis en kopia av Finlands modell med en folkvald president.

Finland har också förändrat innehållet i presidentskapet över tid. När Finland blev republik antogs en regeringsform enligt vilken presidenten skulle ha stor makt, bland annat den formella makten att utse statsminister och det yttersta ansvaret för den finska utrikespolitiken.

I modern tid har presidentens befogenheter inskränkts. Numera utövar presidenten den verkställande makten tillsammans med regeringen och presidenten leder Finlands utrikespolitik i samverkan med regeringen. Sedan 1994 är presidenten direktvald av folket för en ämbetsperiod om sex år och kan bli omvald en gång.

Givetvis är val av statschef en fördel framför tillsättning genom blodsband. Monarki diskuteras inte som ett seriöst alternativ i dagens Finland. När det gäller statsskicket finns däremot en debatt om att lägga ner presidentämbetet och att de politiska uppgifterna som presidenten har kan delas mellan riksdagen och regeringen.

Republikanska föreningen driver på för att införa republik i Sverige och vi känner ett växande stöd för denna demokratiskt angelägna reform. Vi glädjer oss åt att allt fler svenskar inser det orimliga i att statschefsämbetet ärvs. SOM-institutet vid Göteborgs universitet gör varje år en stor opinionsundersökning om monarkins ställning i Sverige och enligt den mätning som presenterades i år var det endast 54 procent som ville behålla monarkin. För tio år sedan var det 68 procent som hade samma åsikt, så utvecklingen går fort i rätt riktning.”

Läs hela debattartikeln om Finland som republik.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Få de senaste nyheterna, krönikorna och uppropen genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev. Skickas ut en gång i månaden.