“Jag tycker det är roligt med monarki.”
“De gör ett bra jobb.”
“De gör reklam för Sverige.”
“Kungen är en viktig symbol.”
“Vi behöver någon att enas kring – någon opolitisk.”
“De är fina.”
“De har ju ingen makt.”
“Det blir inte billigare med republik.”
“Jag vill inte ha Göran Persson som president.”

Ja, så kan det låta även i Visby under Almedalsveckan, där Republikanska föreningen ännu en gång medverkat. Stan är full av politiskt intresserade och engagerade människor – men just statsskicket verkar många av dem placera mer eller mindre utanför politiken, och mest se som en teknikalitet, eller kuriositet. Något att på sin höjd lista praktiska för- och nackdelar med (ej nödvändigtvis på basis av fakta).

Men hur passar monarkin resp. republiken in i almedalingarnas politiska världsbild och ideologiska system? Det kan väl ibland anas – men uttalas sällan klart och genomtänkt. Konstigt nog. För en institution med främst symbolisk roll^[1] passar väl perfekt att diskutera utifrån ideologi och principer? I motsats till dimmiga föreställningar om trivsamhet, reklamvärde och folkets enhet^[2].

Sorglustigt nog är det väl delvis just monarkins demokratiska underskott som gör att den kan framstå som “opolitisk”. “Politik, det är val och sånt” … Och val av statschef? Nej det har vi dessvärre inte. Statsskicket är ju heller inget som ägnas särskilt stor uppmärksamhet av de politiska partierna. Och de kungliga själva saknar inte bara formell makt, utan låter även (oftast) bli att ta offentlig ställning i frågor som uppfattas som politiska.^[3]

Med andra ord är statsskicket tämligen frånvarande i såväl den politiska kalendern som den dagliga politiska debatten. Då är det kanske ändå inte så märkligt om dess politiska betydelse helt enkelt glöms bort? Inte minst av de dagspolitiskt mest initierade, som lär ha fullt upp redan. Almedalen sägs ju vara lite avskärmat.

Bra då att vi republikaner var på plats och påminde om att jo, symboler är också politik. Och de spelar roll. Statsskicket kan och bör utformas i överensstämmelse med demokratiska principer, för att hylla och förstärka dem – istället för att som nu förvirra och verka i motsatt riktning.

För inte ska vi enas kring en viss, upphöjd familj – bisarra tanke! Utan kring idéer, ideal och ambitioner: allas lika värde, rätten att forma sitt eget liv, tron på människans förmåga till jämlik, respektfull dialog och fredlig samverkan … Och till att börja med, idén att vi kan välja symboler aktivt och medvetet, och inte bara har att viljelöst ärva dem. Symbolvärdet i det!

Att republikens införande alltså inte vore en pedantisk korrigering av en oförarglig detalj, utan på riktigt skulle stärka demokratin, ja demokratins själva grund, är väl också svaret på den kanske allra vanligaste invändningen från almedalsdeltagarna – den från alla som håller med oss i princip, men av någon anledning måste markera: “Det finns viktigare frågor”.

Samtidigt: låt gå för det! Visst har världen – och demokratin – större problem än den svenska monarkin. Men … just därför? Gör detta lilla enkla, om så bara för att få upp farten. Att införa republik är kanske inte ett jättekliv, men dock ett steg framåt, och lär ge mer energi än vad det kostar.

Avslutningsvis ska jag säga att det var en jättetrevlig vecka, med fler glada tillrop och roliga samtal än dåliga argument för att inte göra någonting. Och för den delen: irritation, visst, men absolut inget ont om bevarandets försvarare. Det måste ju vara mycket bättre att åsikterna formuleras, uttalas och kan bemötas än att de fortsätter simma omkring i det halvt omedvetna. Att fiska upp dem är ett demokratiskt grundarbete det med, och värt respekt.

—

^[1] Åtminstone formellt – fråga Thomas Lyrevik om kungahusets reella maktutövning.

^[2] Cecilia Åses omistliga ”Monarkins makt” tar bl. a. upp den problematiska tanken att nationell gemenskap existerar på ett annat, mer grundläggande plan än demokratin.

^[3] För att ytterligare inskärpa boktipsen ovan: missa inte Åses beskrivning av hur monarkins informella inflytande vuxit i takt med att det formella minskat, eller Lyreviks av hur det missbrukats!

Inlägget Republikansk energi till Almedalen dök först upp på Republikanska föreningen.

Republikanska föreningen medverkade under Almedalsveckan 2026 med både kampanjtält och seminarier. Tolv frivilliga medlemmar turades om att bemanna tältet. Vi delade ut material, ordnade seminarier/samtal, diskuterade med intresserade, hejade på alla som gick förbi och som sa att de redan var medlemmar samt värvade nya medlemmar. Vi träffade och talade med ett stort antal journalister och politiker.

Seminarier/samtal
Under veckan ordnade vi sex seminarier/samtal och en republikansk stadsvandring.

Tisdag 23 juni
10:00-10:30 Är monarkin dyrare än du tror?
15:00-15:30 Ungdomsdebatt: Monarki eller republik?

Onsdag 24 juni
10:00-10:30 Samtal med riksdagsledamot: Monarki eller republik?
15:00-15:30 Hur mår de europeiska monarkierna?
18:00-18:55 Stadsvandring: Varför är Visby en högborg för demokratin?

Torsdag
10:00-10:30 Är republik en högerfråga?
15:00-15:30 Är republik ett statsskick i tiden?

Tack till alla medlemmar som deltog i kampanjen under Almedalsveckan! Det var Lisen och Hanna J från Gotland, Hanna B från Uppsala, Benny från Göteborg, Fredrik från Skåne, Erik och Kerstin från Stockholm, Ludwig från Unga republikaner samt Niclas, Malin, Ina och Jonas från den nationella styrelsen.

Inlägget Rapport från Almedalen 2026 dök först upp på Republikanska föreningen.

För mig illustrerar detta ett större problem med monarkin och dess finansiering. En vanlig skattebetalare kan inte utan vidare resa till USA för att se en fotbollsmatch. För de flesta människor kräver en sådan resa semester, flygbiljetter, hotell, matchbiljetter, transporter och egna beskattade pengar.

När kungahuset gör motsvarande resa ramas det däremot lätt in som representation eller officiell närvaro. Det skapar en gråzon mellan privat nöje och offentligt uppdrag.

Min invändning är enkel: om medlemmar av kungafamiljen vill åka och se en fotbollsmatch som privatpersoner, ska det också betalas privat hela vägen. Skattebetalare ska inte behöva finansiera eller indirekt möjliggöra exklusiva resor som i praktiken kan uppfattas som privata nöjen.

Det blir särskilt problematiskt eftersom kungahuset redan har en mycket stark ekonomisk position, samtidigt som staten varje år anslår skattemedel till hovets verksamhet, representation, resor och andra kostnader kopplade till kungafamiljens officiella roll.

Som vanlig medborgare får jag ingen del av kungafamiljens privata tillgångar. Däremot är jag med och finansierar apanaget och det system som möjliggör deras offentliga ställning. Det är en orimlig obalans.

Frågan bör därför vara:

Var går gränsen mellan officiell representation och privat lyx?

Och varför ska skattebetalare vara med och bekosta ett redan privilegierat kungahus?

Jag anser att detta är ett tydligt exempel på varför Sverige bör gå vidare från monarki till republik. Statschefens roll bör bygga på demokratiskt mandat, transparens och rimlig ansvarighet inför medborgarna — inte på arv, privilegier och offentligt finansierad särställning.

William Hsi

Inlägget Synpunkt på kungahusets VM-resa dök först upp på Republikanska föreningen.

– Monarkin är mycket dyr. Vi republikaner är egentligen inte ute efter det billigaste statsskicket, utan vi vill ha det mest demokratiska. Men hur mycket skattepengar som går till monarkin är inte en oviktig fråga. Framför allt är det viktigt att hela kostnadsbilden offentliggörs och inte enbart utvalda delar, säger Republikanska föreningens ordförande Niclas Malmberg.

Rapporten, som finns att läsa på Republikanska föreningens webbplats, avslöjar att totalkostnaden för monarkin är 1 055 miljoner kronor. Det motsvarar lönerna för 1 518 lärare.

– Politik handlar i mångt och mycket om att prioritera skatteintäkter. Monarkin är slöseri med skattepengar. Hur ofta granskar Riksrevisionen kungahusets ekonomiska redovisningar? Har Rojalistiska föreningen räknat på om monarkin drar in några pengar? Vi republikaner har granskat monarkins verkliga kostnader och avslöjat att det nuvarande statsskicket är mycket dyrare än vad de flesta tror, avslutar Niclas Malmberg.

Inlägget Miljardkostnad för monarkin dök först upp på Republikanska föreningen.

Miljardkostnad för monarkin

Den verkliga kostnaden för den svenska monarkin överstiger en miljard kronor per år. Detta visar rapporten ”Monarkins verkliga kostnader”, som Republikanska föreningen har tagit fram. De flesta utgår ifrån att det så kallade apanaget är den enda kostnaden för monarkin. Rapporten visar att det är långt ifrån hela sanningen. Apanaget utgör mindre än en femtedel av den totala kostnaden.

– Monarkin är mycket dyr. Vi republikaner är egentligen inte ute efter det billigaste statsskicket, utan vi vill ha det mest demokratiska. Men hur mycket skattepengar som går till monarkin är inte en oviktig fråga. Framför allt är det viktigt att hela kostnadsbilden offentliggörs och inte enbart utvalda delar, säger Republikanska föreningens ordförande Niclas Malmberg.

Rapporten, som finns att läsa på Republikanska föreningens webbplats, avslöjar att totalkostnaden för monarkin är 1 055 miljoner kronor. Det motsvarar lönerna för 1 518 lärare.

– Politik handlar i mångt och mycket om att prioritera skatteintäkter. Monarkin är slöseri med skattepengar. Hur ofta granskar Riksrevisionen kungahusets ekonomiska redovisningar? Har Rojalistiska föreningen räknat på om monarkin drar in några pengar? Vi republikaner har granskat monarkins verkliga kostnader och avslöjat att det nuvarande statsskicket är mycket dyrare än vad de flesta tror, avslutar Niclas Malmberg.

Inlägget Rapport: Monarkins verkliga kostnader dök först upp på Republikanska föreningen.

– Alla vi som arbetar för att skapa intresse för frågan om Sveriges statsskick vet att det är en uppförsbacke att nå ut. Åsa Linderborg är en av få som faktiskt lyckats med det konststycket, och det samtidigt som hon förklarar varför mediebilden är så urvattnad, säger Republikanska föreningens ordförande Niclas Malmberg.

– Jag är otroligt hedrad och lite överraskad. Jag har skrivit en bok där jag försöker ta både kungen och monarkin på allvar, vilket provocerat både republikaner och rojalister. Jag har funnit en betydligt mer komplicerad historia än som tidigare har berättats, säger Åsa Linderborg.

Bakgrund:
Republikanska föreningen utsåg Årets republikan för första gången år 2005. Då tilldelades författaren Vilhelm Moberg priset postumt. Priset består förutom äran av ett diplom i form av ett konstverk av Carl Johan De Geer.

Exempel på tidigare pristagare:
Hana Al-Khamri, journalist (Årets republikan 2022)
Thomas Lyrevik, författare (Årets republikan 2018)
Pehr G Gyllenhammar, näringslivsprofil (Årets republikan 2014)
Inga-Britt Ahlenius, civilekonom (Årets republikan 2012)
Lena Andersson, författare (Årets republikan 2011)

Inlägget Åsa Linderborg är Årets republikan dök först upp på Republikanska föreningen.

Återigen kommer paret att färdas med kungaslupen Vasaorden på Riddarfjärdens vatten och med hästanspänd kortege genom Stockholms gator. Det blir dagar av hedersbetygelser, saluter, galaföreställningar, pompa och ståt. Alltsammans så otroligt välregisserat att jag som så många gånger tidigare undrar om jag befinner mig i ett skådespel eller i en chimär.

Det vilar åtminstone ett romantiskt, nästan sagolikt, skimmer över kungahuset. Jag tror det avspeglar människans längtan efter en idealisk och symbolisk värld.

Samtidigt framstår denna lyxfamilj som en av Sveriges största influencers. Snälla reportage visas året runt i medier som SVT och TV4. Uppdragen, resorna och högtiderna. Inklusive fritiden som bland annat består av älgjakter, skidåkning, båtliv och bilsport. Drottningens och prinsessornas hattar, kläder, glittrande smycken och tiaror tilldrar sig ett särskilt intresse.

Folkets förtroende för monarkin verkar stort enligt den senaste opinionsundersökningen av Medieakademin. Kungahuset anses vara en viktig symbol för stabilitet i en osäker värld och ett kulturarv som är viktigt att bevara och värna om. Knappast något parti driver frågan om republik. Snarare solar sig politikerna och makteliten i glansen.

Men det romantiska skimret bleknar betydligt när jag inser att monarkin inte riktigt går ihop med ett demokratiskt samhälle byggt på principen om jämlikhet och allas rättigheter och skyldigheter. Landets högsta ämbete baserar sig på ärvda privilegier och överhöghet, en kvarleva från ståndssamhället och den feodala tiden.

Likhet inför lagen gäller inte eftersom kungen har en särskild juridisk ställning med “straffrättslig immunitet” enligt regeringsformen. Ett VIP- undantag som jag ser som absurt – ingen borde stå över lagen. Och trots att institutionen finansieras av staten och skattebetalarna omfattas den inte av offentlighetsprincipen fullt ut.

Apanaget, det statliga anslaget till kungliga hov- och slottsstaten, ligger i varje fall på drygt 190 miljoner kronor, och det begärs inte sällan extra pengar. Senast 15,3 miljoner i ett budgetunderlag till regeringen. Ekonomin beskrivs som ansträngd och pengarna ska bland annat täcka ökade kostnader för drift och säkerhet.

Ibland sägs att det svenska kungahuset ändå är ganska harmlöst. Men jag kommer till en annan uppfattning och vill se bortom fasaderna. Söka autencitet snarare än sagovärldar. Kungen saknar visserligen formell politisk makt genom Torekovskompromissen som slöts mellan Socialdemokraterna och de borgerliga partierna (1971). Monarken fick en roll som ceremoniellt och symboliskt överhuvud i Sverige. Men han besitter en mera informell eller sublim exklusiv makt med stort inflytande och överhöghet. Historieprofessorn Dick Harrisson konstaterar att vi har en kung som åtnjuter mer inflytande i opinionsbildning än andra tidigare monarker i svensk historia läser jag i antologin “För Sverige – Nuförtiden” som utgavs inför kungens 60-årsdag.

Frågan är om monarkin alltid är värd att bevara. Klart är att i en levande demokrati behöver vi se bortom romantikens skimmer. Skimret är visserligen vackert, men inte heligt.

Susanne Liljedahl,
skribent

Inlägget När det romantiska skimret bleknar dök först upp på Republikanska föreningen.

Stödet för monarkin ligger på 54 procent. Det är en minskning från 56 procent år 2024 och den första minskningen sedan 2021 – stödet för monarkin ökade marginellt åren 2022-2024.

Sett lite längre tillbaka har stödet för monarkin fallit kraftigt. År 2003 var det 68 procent som vill ha kvar den.

Vi i Republikanska föreningen har mycket kvar att göra och får jobba på. Det finns ingen en total uppslutning bakom monarkin, utan i själva verket är majoriteten för monarkin inte särskilt stor. Det är verkligen inte ”alla svenskar” som gillar kungahuset.

Stödet för monarkin är inte enormt. En knapp majoritet av befolkningen vill i dagsläget behålla monarkin. Förtroendet för kungahuset varierar beroende på vad det gör, det visade inte minst skandalen 2010 när förtroendet sjönk i botten.

Kungahuset behandlas inte som en institution bland andra i nyhetsbevakning och debatt. Medan andra institutioner lever med ständig krishantering, är kungahusets position – utan att förringa enskilda grävjobb – tämligen bekväm. Men för att vända på det: Hur är det möjligt att med de resurserna, med den gynnsamma mediebilden, med allt detta direktsända lull-lull, ändå bara ha stöd av hälften av svenskarna?

*SOM-institutet är en oberoende undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet som sedan 1986 genomför årliga frågeundersökningar med fokus på Samhälle, Opinion och Medier (SOM).
________________________________

VILL DU GE REPUBLIKOPINIONEN EN YTTERLIGARE SKJUTS?

Bli medlem eller swisha ett kampanjbidrag till 123-319 84 05!

Inlägget Stödet för monarkin minskar dök först upp på Republikanska föreningen.

• Skriva insändare om republik i dina lokala tidningar.
• Ta kontakt med riksdagskandidater för att fråga vad de tycker om republik.
• Kryssa en riksdagskandidat som kommer att jobba aktivt för införandet av republik.
• Kontakta politiska partier och föreslå att de ska driva republikfrågan.
• Lyft republikfrågan i ditt eventuella partipolitiska engagemang och påverka partiet i republikansk riktning.
• Samtala med släkt, vänner och bekanta om republik.
• Ringa journalister för att få frågan om republik belyst i en granskning av partierna.
• Dela ut Republikanska föreningens flygblad.
• Skriva inlägg om republik i sociala medier.
• Diskutera republik med partivolontärer i de valstugor som du besöker.
• Närvara på öppna valdebatter och ställ frågor om republik.

Inlägget Din republikanska checklista 2026 dök först upp på Republikanska föreningen.