Inlägget <strong>Reserapport från det finska presidentvalet 2024</strong> dök först upp på Republikanska föreningen.

Delegationen leds av Republikanska föreningens ordförande Niclas Malmberg, Uppsala, och Unga republikaners ordförande Ina Jönsson, Trelleborg.

– Finland är en av världens främsta demokratier med sin grundlag och sitt presidentämbete. Demokrati fungerar. Parlamentariska republiker fungerar. Det kommer att fungera även här i Sverige. Det är dags att vi följer Finland och gör Sverige till en demokrati i tiden, där alla offentliga uppdrag är öppna för alla medborgare, säger Niclas Malmberg, ordförande för Republikanska föreningen.

– I dag har de flesta republiker en president, men det är inte nödvändigtvis den bästa lösningen för Sverige. Vi skulle kunna ta steget till ett modernt statsskick och exempelvis låta talmannen, statsministern och utrikesministern dela på de uppgifter som nuvarande icke-valda statschef har. Väldigt lite skulle behöva förändras i det politiska systemet, men Sverige skulle äntligen bli en fullvärdig demokrati där folket väljer alla sina representanter, avslutar Ina Jönsson, ordförande för Unga republikaner.

Inlägget Svenska republikaner besöker Finlands presidentval dök först upp på Republikanska föreningen.

Delegationen spenderade sju timmar i Helsingfors under valdagen där vi besökte en vallokal, valstugor samt träffade två politiskt engagerade som har arbetat med valet, och den svenska ambassadören i Helsingfors. Hela programmet finns längst ner på denna sida.

Innan vi åkte till Finland blev vi kontaktade av medlemmen Set Erdman, som sedan 1987 är bosatt i Finland. Han har inför detta presidentval blivit finsk medborgare, för att få möjligheten att rösta om vem som ska bli statschef, i motsats till det svenska systemet där titeln ärvs. Seth gjorde delegationen sällskap under dagen och bidrog till våra insikter i det finska statsskicket och presidentvalet.

Fredrik Guseff är partisekreterare för Svenska Folkpartiet, och har arbetat med valkampanjen där deras kandidat var Nils Torvalds. Torvalds var den enda kandidaten som var uttalat för ett finskt Nato-medlemskap, vilket var en het fråga inför presidentvalet. Detta beror på Finlands närhet till Ryssland och det skärpta säkerhetsläge gentemot Ryssland som diskuteras även i Sverige. Guseff berättade om den korta valrörelse som vanligtvis föregår presidentvalet, och att många finländare knappt vet att det är presidentval förrän valaffischerna kommer upp 3-4 veckor innan valet.

Lite senare träffade vi Maria Swanljung som ledde den svenskspråkiga Pekka Haavisto-kampanjen. Hon berättade bland annat om den förvirring som ibland råder i debatterna, där presidentkandidaterna ägnar stor tid att diskutera vad de faktiskt kan diskutera, och vad som hamnar utanför presidentens mandat och därför inte borde lyftas i en debatt. Detta beror på den finske presidentens begränsade makt, och att det i en politisk debatt ibland kan vara svårt att begränsa sig till de frågor som presidenten faktiskt har makt att påverka. Pekka Haavisto, som kom tvåa i presidentvalet 2012, är öppet homosexuell och lever tillsammans med sin make. Detta var mycket uppmärksammat under valrörelsen 2012, men nu sex år senare trodde Swanljung att de flesta finländare ansåg detta vara oproblematiskt, med en liten klick som fortfarande inte kan tänka sig en homosexuell statschef.

Till sist träffade vi Anders Ahnlid, som är Sveriges ambassadör i Helsingfors. Ambassadören tog emot oss i residenset bland otaliga porträtt på svenska kungligheter. Där pratade vi om valrörelsen ur ett svenskt perspektiv, och Ahnlid berättade om en kort och renhårig valrörelse där säkerhetspolitiken varit ett viktigt inslag. Frågan om Nato och Ryssland har en större tyngd i Finland än i Sverige, vilket bland annat beror på Finlands historia med Ryssland och den geografiska närheten länderna emellan.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att den finska valrörelsen är kort och schysst. När det första direkta valet till president hölls 1994 fanns det mer inslag av smutskastning, men detta har förändrats till det bättre genom åren. Många av de finländare vi träffade berättade om vikten av att ha en landsfader, eller landsmoder, och att den sittande presidenten, Sauli Niinistö på många sätt fyllt den rollen. Han sågs av alla som den självklara favoriten till att vinna valet, och få trodde att valet skulle gå till en andra omgång. Det som kanske är unikt för Niinistö är att han är populär över hela det politiska spektrumet. Detta kan bero på att han har tagit ett steg ifrån sitt parti, Samlingspartiet, och ställer upp i presidentvalet med en så kallad valmansförening. Detta gör att han kan förhålla sig mer fritt till partiernas politik, och inte är lika bunden till sitt tidigare parti och dess politik som han tidigare varit. Även personer som arbetat med andra valkampanjer än Niinistös verkar vara nöjda med sin president och tycker att han har gjort ett bra jobb under sin första mandatperiod.

När valresultatet väl kom in så visade det sig att Sauli Niinistö blev vald till republiken Finlands president för den kommande sexårsperioden. Han vann valet med rekordsiffror och det var första gången en finsk president valts redan i den första valomgången.

Programmet för delegationen:

10:10 Ankomst Helsingfors
11:00 Besök i vallokal
12:00 Möte med partisekreterare Fredrik Guseff, Svenska folkpartiet.
13:00 Besöka valstugor
13:30 Lunch
15:30 Möte med Maria Swanljung, Kampanjansvarig för Haavistos svenskspråkiga kampanj
16:15 Möte med ambassadör Anders Ahnlid, Sveriges ambassad
17:30 Avresa från Helsingfors

Valresultatet:

Inlägget Republikanska föreningen bevakade det finska presidentvalet dök först upp på Republikanska föreningen.

– Presidentvalet är det val i Finland som har högst valdeltagande. Det tyder på att statsskicket är viktig för finländarna och att de intresserar sig för vem som är deras statsöverhuvud. I Sverige är det arv som avgör vem som är statschef, men vi hoppas att också Sverige snart ska ta det steg som Finland tog för 100 år sedan, säger Magnus Simonsson, generalsekreterare för Republikanska föreningen.

Kungen har sedan 1970-talet ett begränsat politiskt mandat i Sverige. Detta innebär att en övergång till republik skulle kunna ske utan några förändringar i det befintliga parlamentariska systemet. Republikanska föreningen tar inte ställning i frågan om kungen ska ersättas med en president eller inte.

– I dag har de flesta republiker en president, men det är inte nödvändigtvis den bästa lösningen för Sverige. Vi skulle kunna ta steget till ett modernt statsskick och exempelvis låta statsministern, talmannen och utrikesministern dela på de uppgifter som kungen har i dag. Väldigt lite skulle behöva förändras i det politiska systemet, men Sverige skulle äntligen bli en fullvärdig demokrati där folket väljer alla sina representanter, avslutar Magnus Simonsson.

Inlägget Svenska republikaner inspireras av Finland dök först upp på Republikanska föreningen.

Nä, nu får väl folk ge sig. Republikanismens principer har varit samma i hundratals år: demokrati och jämlikhet. De principerna har överlevt krig och diktatorer och är så starka att bara ett fåtal monarkier finns kvar. Vad amerikanerna höll på med i väljarbåsen i november 2016 ändrar inte på det.

Här är 48 andra anledningar till att Trump INTE gör republik till en dålig idé:

1. Att säga att vi inte ska ha republik för att folk kan rösta på en galning är inte ett argument mot republik. Det är ett argument mot allmän rösträtt.

2. Rojalister säger att de absolut mest avskydda personerna kan bli president. Men hittills har ingen kunnat visa upp någon levande person som säger att de skulle vilja rösta på en avskydd person.

3. Det är precis lika lätt för populister att komma fram i monarkier som i republiker. Fråga Nederländerna, Norge och Danmark.

4. Den stora skillnaden mellan USA och Sverige är inte statsskicket. Den stora skillnaden är de politiska systemen. Den skillnaden skulle fortsätta vara enorm även om Sverige började välja sin statschef.

5. Vad säger i så fall de populistiska partiernas inflytande i Norge och Danmark om monarkin som statsskick? På vilket sätt har danska drottningen och norska kungen bromsat populismens framväxt?

6. Förutsättningen för att Sverige ska få en Trump när vi blir en republik är att svenskarna sympatiserar med Trump. Det gör nästan ingen. Vem är det som ska rösta fram honom egentligen?

7. Det är inte för att vi är en monarki som vi slipper Trump. Det är för att Sverige har en annan politisk historia, en annan debatt, ett annat politiskt landskap.

8. En republik betyder inte att man måste ha en president. Republik är bara ett land utan monarki.

9. En president kan utses av parlamentet. Så går det till i många republiker.

10. Finland har haft republik i 100 år. Inte ett spår av någon Trump.

11. Så monarkin Sverige är en lugn idyll, utan problem med populism, utanförskap och rasism?

12. Om Tyskland vågar ha en president, med sina erfarenheter av att ha makten koncentrerad i en persons händer, så ska väl Sverige våga ha en? Tyskarna förstår att presidentens symboliska roll inte har ett dugg med andra länders maktutövande presidenter att göra.

13. Så ni säger att det som skapat skillnaden mellan Sverige och USA inte är skillnaden mellan att vara en nationalstat och en federation, mellan att ha ett tvåpartisystem och att vara en samarbetsdemokrati, mellan erfarenheter som supermakt i krig och att ha haft fred i 200 år, mellan tankar om individens rättigheter och möjligheter och tankar om kollektiv och folkhem, mellan religiositet och sekularism – utan att skillnaden går tillbaka på att Sverige ännu inte avskaffat monarkin? Lycka till om ni pratar med en historiker.

14. I monarkin Sverige finns det inga hinder för att rösta fram en Trumpperson som regeringschef. Det finns ingenting som gör väljare klokare i parlamentsval jämfört med presidentval.

15. Så i Sverige har vi ett lugnt och fint politiskt samtal där alla strävar efter att förstå varandra?

16. I USA har presidenten makt. Det har oftast inte presidenter i europeiska republiker.

17. När presidenten är regeringschef drar det till sig personer som vill ha makt. I Sverige skulle inte en president vara regeringschef. Det skulle dra till sig personer som vill vara representanter för ett demokratiskt och modernt Sverige.

18. USA hade nyligen sin första svarta president och majoriteten av folket ville i år ha den första kvinnan på posten. Så republiker kan vara ganska progressiva också, eller hur?

19. Om varje röst varit lika mycket värd skulle USA haft sin första kvinnliga president istället. Då är väl problemet republikens röstregler, inte republiken i sig?

20. Svenska presidentval och svenska presidenter skulle präglas av svensk politisk tradition.

21. För hundra år sedan sa konservativa att allmän och lika rösträtt var någonting som passade andra folk, men inte vårt. Nu säger de att republik inte passar oss. Det är inte sant den här gången heller.

22. Sverige blev inte som andra länder när vi tog över andra politiska uppfinningar, som allmän rösträtt eller enkammarparlamentet. Vi blir heller inte som andra länder när vi tar över det republikanska statsskicket.

23. Om Sverige kan bli USA bara för att vi blir en republik, då är väl den logiska följden att vi kan bli Saudiarabien så länge vi är en monarki?

24. Ska vi börja räkna upp alla gånger som väljare i republiker stoppat personer som Trump från att bli presidenter?

25. Orskakssambandet är ett helt annat än rojalister säger: Det är den gradvis framväxande demokratin, och kungahusets accepterande av den, som har gjort att monarkin har fått vara kvar i Sverige. Det är inte monarkin som har stärkt demokratin. Sveriges kungar har tvärtom motarbetat demokratin.

26. Att monarki och en konsensusinriktad politisk tradition existerar samtidigt i samma land, har inte mer samband med varandra än att monarki existerar samtidigt som ärtsoppa med fläsk.

27. Så Sverige kan bli som alla tänkbara republiker men inte som alla tänkbara monarkier?

28. Världen har räddats från många Trumpliknande monarker genom att de blev republiker i tid.

29. Det har funnits hundratals republiker i hundratals år. Och ni pratar om att den viktigaste erfarenheten är en eller två mandatperioder i ett enda land?

30. Tur för amerikanerna att de har förmånen att kunna avsätta sin statschef.

31. En republikan är inte en person som vill ha president. En republikan är en person som inte vill ha någon kung. Många republikaner tycker inte att det behövs någon statschef alls, eftersom grundlagen ändå ger hen så få uppgifter. De som vill ha en president vill oftast ha en person som kan representera landet, utan politisk makt.

32. Så ni gillar inte statsskick som koncentrerar makten till en person? Monarki är det mest personcentrerade statsskicket. Carl XIV Gustafs namn står till och med i grundlagen.

33. Varför så dålig fantasi? Varför inte säga att Sverige kan bli som president Assads Syrien när ni ändå är igång?

34. Enligt vilka exakta mekanismer skulle monarkin ha gjort Sverige till en lugn och stabil demokrati?

35. Att Sverige kan bli en republik betyder inte att vi kan bli alla slags republiker.

36. Det finns 37 republiker i Europa. Är det inte sannolikare att en svensk republik skulle likna dem?

37. När Sverige har avskaffat monarkin behöver vi inte ha någon president alls om vi inte vill.

38. Om man vill veta hur en svensk variant av någonting – vad som helst – skulle kunna se ut, är det klokast att leta efter svaret halvvägs till andra sidan jorden eller i närheten av oss själva?

39. Om republik innebär Trump, var är Trump i Tyskland, Finland, Italien, Estland?

40. Ett svenskt presidentämbete skulle präglas av svensk politisk kultur och tradition, inte av amerikansk.

41. I teorin kan Sverige få vilket politiskt system som helst. Men i teorin kan Somalia vinna VM-guld i bandy också. Det teoretiskt möjliga är sällan intressant.

42. Om man oroar sig för att få personer man inte sympatiserar med som statschef, ska man välja ett statsskick där man kan påverka vem som blir statschef. I monarkin är man garanterat utan inflytande.

43. Trump visar problemet med ärvd makt. Han har inte tagit sig fram på egna meriter. Hade det hängt på dem hade han aldrig hamnat i positionen att kunna utmana om presidentposten.

44. Vad var det som var typiskt för republik, att halva folket röstade på en liberal och politiskt progressiv kvinna eller att andra halvan röstade på en populist?

45. Ska monarkin få klara sig undan för att det ibland kommer fram orimliga demokratiskt valda statschefer? Monarkin fortsätter att vara en symbol för envälde och ojämlikhet, skapa underdånighet och vara en samlingspunkt för reaktionärer. Det måste vi bli av med, även om priset är att demokratiska val är osäkra tävlingar som väljarna avgör.

46. Historiskt är inte det inte särskilt vanligt att obehagliga personer hjälpts till makten genom demokratiska val. Desto fler har hjälpts till makten av monarker.

47. Om man ska jämföra Sverige med andra länder är det större risk att vi får en teaterchef eller en historiker som president – som hos vår nordiska granne Island. Den som hatar teater eller historia har mer att frukta än den som är orolig för Trump.

48. Att vara republikan är att vilja avskaffa monarkin, inte att vilja införa en president. När monarkin är avskaffad avgör en bred politisk debatt hur en svensk republik ska vara utformad. Oavsett om det blir en republik med president, med talmannen som statschef eller helt utan statschef, så kan man vara trygg med att det blir en republik som utformas utifrån svensk politisk tradition.

Vad brukar du svara? Har du fler argument? Kommentera gärna nedan!

Inlägget 48 anledningar till att Trump INTE gör republik till en dålig idé dök först upp på Republikanska föreningen.

– I en demokrati ska alla offentliga ämbeten vara öppna för alla medborgare. Därför ska posten som svensk statschef i framtiden inte gå i arv inom en utvald familj. Vi kan inspireras av Island, som i samband med sin självständighet valde att bli en republik. Precis som Island måste vi i Sverige välja att lägga monarkin bakom oss, säger Republikanska föreningens ordförande Yasmine Larsson.

– En svensk republik blir naturligtvis inte en kopia av den isländska modellen, men det finns lärdomar att dra. De har en bättre metod för att utse statschef än vad vi har. Jag hoppas att det isländska presidentvalet får viss uppmärksamhet i svensk media och att fler medborgare får upp ögonen för hur vi kan utveckla vår demokrati, avslutar Republikanska föreningens ordförande Yasmine Larsson.

Inlägget Kan Island, kan Sverige dök först upp på Republikanska föreningen.

Läs rapporten här!

Inlägget Rapport från studieresa till presidentvalet i Slovenien dök först upp på Republikanska föreningen.

Syftet var att på plats följa presidentvalet (30 juni) och studera utformningen av Islands republikanska statsskick, för att samla erfarenheter som kan inspirera i arbetet för en svensk republik.

Några studiebesök genomfördes runt om i Reykjavik: på Islands statliga radio och TV, Svenska ambassaden och Föreningen Norden. Delegationen besökte flera presidentkandidaters valkontor och en valvaka, och talade med ett antal personer aktiva i isländsk politik och förvaltning.

Läs rapporten här!

Läs gärna även Helena Tolvheds blogginlägg om studieresan.

Inlägget Rapport från studieresa till presidentvalet i Island dök först upp på Republikanska föreningen.

– Island valde republik och inte monarki vid självständigheten 1944. I den folkomröstning som genomfördes röstade 95 procent för en republikansk konstitution. Stödet för republik ökar långsiktigt i Sverige och det är hög tid att börja diskutera övergången till ett fullt ut demokratiskt statsskick även här. Att den svenska monarkin kommer att avskaffas är uppenbart, säger Republikanska föreningens vice ordförande Mia Sydow Mölleby.

Republikanska föreningen har under året intensifierat arbetet för att införa republik. En grundlagsutredning presenterade under våren konkreta förslag på hur republiken kan utformas i Sverige.

– Sveriges statschef ska i framtiden inte födas fram i en utvald familj. Precis som på Island måste ämbetet tillsättas på demokratisk väg. Den svenska republiken blir naturligtvis inte en kopia av den isländska, men det finns lärdomar att dra. Monarkin är en feodal kvarleva och republik är statsskicket för Sverige i framtiden, säger Helena Tolvhed, ledamot i Republikanska föreningens styrelse.

Mia Sydow Mölleby och Helena Tolvhed leder en delegation som besöker Reykjavik i samband med presidentvalet lördagen den 30 juni.

Inlägget Isländskt presidentval lockar svenska republikaner dök först upp på Republikanska föreningen.