“Jag tycker det är roligt med monarki.”
“De gör ett bra jobb.”
“De gör reklam för Sverige.”
“Kungen är en viktig symbol.”
“Vi behöver någon att enas kring – någon opolitisk.”
“De är fina.”
“De har ju ingen makt.”
“Det blir inte billigare med republik.”
“Jag vill inte ha Göran Persson som president.”

Ja, så kan det låta även i Visby under Almedalsveckan, där Republikanska föreningen ännu en gång medverkat. Stan är full av politiskt intresserade och engagerade människor – men just statsskicket verkar många av dem placera mer eller mindre utanför politiken, och mest se som en teknikalitet, eller kuriositet. Något att på sin höjd lista praktiska för- och nackdelar med (ej nödvändigtvis på basis av fakta).

Men hur passar monarkin resp. republiken in i almedalingarnas politiska världsbild och ideologiska system? Det kan väl ibland anas – men uttalas sällan klart och genomtänkt. Konstigt nog. För en institution med främst symbolisk roll^[1] passar väl perfekt att diskutera utifrån ideologi och principer? I motsats till dimmiga föreställningar om trivsamhet, reklamvärde och folkets enhet^[2].

Sorglustigt nog är det väl delvis just monarkins demokratiska underskott som gör att den kan framstå som “opolitisk”. “Politik, det är val och sånt” … Och val av statschef? Nej det har vi dessvärre inte. Statsskicket är ju heller inget som ägnas särskilt stor uppmärksamhet av de politiska partierna. Och de kungliga själva saknar inte bara formell makt, utan låter även (oftast) bli att ta offentlig ställning i frågor som uppfattas som politiska.^[3]

Med andra ord är statsskicket tämligen frånvarande i såväl den politiska kalendern som den dagliga politiska debatten. Då är det kanske ändå inte så märkligt om dess politiska betydelse helt enkelt glöms bort? Inte minst av de dagspolitiskt mest initierade, som lär ha fullt upp redan. Almedalen sägs ju vara lite avskärmat.

Bra då att vi republikaner var på plats och påminde om att jo, symboler är också politik. Och de spelar roll. Statsskicket kan och bör utformas i överensstämmelse med demokratiska principer, för att hylla och förstärka dem – istället för att som nu förvirra och verka i motsatt riktning.

För inte ska vi enas kring en viss, upphöjd familj – bisarra tanke! Utan kring idéer, ideal och ambitioner: allas lika värde, rätten att forma sitt eget liv, tron på människans förmåga till jämlik, respektfull dialog och fredlig samverkan … Och till att börja med, idén att vi kan välja symboler aktivt och medvetet, och inte bara har att viljelöst ärva dem. Symbolvärdet i det!

Att republikens införande alltså inte vore en pedantisk korrigering av en oförarglig detalj, utan på riktigt skulle stärka demokratin, ja demokratins själva grund, är väl också svaret på den kanske allra vanligaste invändningen från almedalsdeltagarna – den från alla som håller med oss i princip, men av någon anledning måste markera: “Det finns viktigare frågor”.

Samtidigt: låt gå för det! Visst har världen – och demokratin – större problem än den svenska monarkin. Men … just därför? Gör detta lilla enkla, om så bara för att få upp farten. Att införa republik är kanske inte ett jättekliv, men dock ett steg framåt, och lär ge mer energi än vad det kostar.

Avslutningsvis ska jag säga att det var en jättetrevlig vecka, med fler glada tillrop och roliga samtal än dåliga argument för att inte göra någonting. Och för den delen: irritation, visst, men absolut inget ont om bevarandets försvarare. Det måste ju vara mycket bättre att åsikterna formuleras, uttalas och kan bemötas än att de fortsätter simma omkring i det halvt omedvetna. Att fiska upp dem är ett demokratiskt grundarbete det med, och värt respekt.

—

^[1] Åtminstone formellt – fråga Thomas Lyrevik om kungahusets reella maktutövning.

^[2] Cecilia Åses omistliga ”Monarkins makt” tar bl. a. upp den problematiska tanken att nationell gemenskap existerar på ett annat, mer grundläggande plan än demokratin.

^[3] För att ytterligare inskärpa boktipsen ovan: missa inte Åses beskrivning av hur monarkins informella inflytande vuxit i takt med att det formella minskat, eller Lyreviks av hur det missbrukats!

Inlägget Republikansk energi till Almedalen dök först upp på Republikanska föreningen.

Republikanska föreningen medverkade under Almedalsveckan 2026 med både kampanjtält och seminarier. Tolv frivilliga medlemmar turades om att bemanna tältet. Vi delade ut material, ordnade seminarier/samtal, diskuterade med intresserade, hejade på alla som gick förbi och som sa att de redan var medlemmar samt värvade nya medlemmar. Vi träffade och talade med ett stort antal journalister och politiker.

Seminarier/samtal
Under veckan ordnade vi sex seminarier/samtal och en republikansk stadsvandring.

Tisdag 23 juni
10:00-10:30 Är monarkin dyrare än du tror?
15:00-15:30 Ungdomsdebatt: Monarki eller republik?

Onsdag 24 juni
10:00-10:30 Samtal med riksdagsledamot: Monarki eller republik?
15:00-15:30 Hur mår de europeiska monarkierna?
18:00-18:55 Stadsvandring: Varför är Visby en högborg för demokratin?

Torsdag
10:00-10:30 Är republik en högerfråga?
15:00-15:30 Är republik ett statsskick i tiden?

Tack till alla medlemmar som deltog i kampanjen under Almedalsveckan! Det var Lisen och Hanna J från Gotland, Hanna B från Uppsala, Benny från Göteborg, Fredrik från Skåne, Erik och Kerstin från Stockholm, Ludwig från Unga republikaner samt Niclas, Malin, Ina och Jonas från den nationella styrelsen.

Inlägget Rapport från Almedalen 2026 dök först upp på Republikanska föreningen.

Om du också tror att det är bra att synas bland opinionsbildare och makthavare får du gärna bidra med 100 kronor, 200 kronor eller ännu mer i vår insamling för Almedalsprojektet.

Du sponsrar projektet enkelt på ett av följande sätt:

Swish: 123 319 84 05
Plusgiro: 114 96 91-6

Ange ”Almedalen” som meddelande i båda fallen.

Kostnader som Republikanska föreningen har under Almedalsveckan 2022:
• Lokalhyra för tre seminarier: 7 200 kronor
• Logi på golv i klassrum för tio medlemmar som kampanjar: 6 600 kronor
• Resor för tio medlemmar som kampanjar (cirka 20 000 kronor)
• Kampanjmaterial som flygblad, pennor och knappar

Inlägget Hjälp oss till Visby! dök först upp på Republikanska föreningen.

Republikanska föreningen medverkade under Almedalsveckan 2018 med både kampanjtält och seminarium. Tio frivilliga medlemmar turades om att bemanna tältet tillsammans med föreningens två anställda. Vi delade ut material, hade omröstning om dagens fråga, diskuterade med intresserade, hejade på alla som gick förbi och som sa att de redan var medlemmar samt värvade nya medlemmar. Under veckan blev det 32 nya medlemmar till Republikanska föreningen. Dessutom värvades fem nya medlemmar till Unga republikaner.

Vi träffade och talade med ett stort antal journalister och politiker. Exempelvis fick finansminister Magdalena Andersson (S) den upptryckta rapporten Monarkins verkliga kostnader.

På eftermiddagen torsdagen den 5 juli arrangerade vi ett seminarium om rapporten monarkins verkliga kostnader. Ett 30-tal åhörare närvarade och det blev fullsatt då salen tillät max 35 personer. Republikanska föreningens ordförande Yasmine Larsson hälsade alla välkomna och utredaren Staffan Nyberg redogjorde för rapporten. De svarade sedan på frågor från publiken.

Omröstningar
De som stannade och pratade med oss i tältet kunde vara med i en omröstning med en ny fråga varje dag. Här följer frågorna och resultaten.

1 juli: ”Är monarkin förenlig med demokrati?”
Resultat: Ja – 27%, Nej – 73% (230 röster)

2 juli: ”Ska kungen få månadslön istället för apanage?”
Resultat: Ja – 77%, Nej – 23% (275 röster)

3 juli: ”Bör hovet omfattas av offentlighetsprincipen?”
Resultat: Ja – 88%, Nej – 13% (184 röster)

4 juli: ”Bör vi folkomrösta om republik/monarki?”
Resultat: Ja – 62%, Nej – 38% (349 röster)

5 juli: ”Bör vi avskaffa monarkin och införa republik?”
Resultat: Ja – 61%, Nej – 39% (283 röster)

Tack till alla medlemmar som deltog i kampanjen under Almedalsveckan! Det var Eva från RepF Gotland, Anders från RepF Uppsala, Malin från RepF Göteborg, Ulf från RepF Malmö, Cecilia från RepF Stockholm, David och Olle från Unga republikaner samt Freddy, Michael och Helena från den nationella styrelsen.

Inlägget Rapport från Almedalen 2018 dök först upp på Republikanska föreningen.

Men i realiteten är det mycket mer än så.

Där finns förvisso både broilers och journalister, och en del av dem dricker rosé, men de utgör bara en liten andel av besökarna. En del är tjänstemän från myndigheter och organisationer, flera är ideellt engagerade människor från alla typer av föreningar, många är vanliga medborgare intresserade av vårt samhälle och politik, och alla möts på samma villkor.

Själv besökte jag årets Almedalsvecka som engagerad medlem i Republikanska föreningen. Jag har samtalat med både politiker, journalister, tjänstemän, ideellt engagerade och helt vanliga medborgare; både gotlänningar och ”fastlänningar”.

Samtalen har handlat om allt från vårt statsskick och vad vi tror om valet nästa år, till vilken norrländsk dialekt som är finast eller vilken som är den bästa konsert vi besökt. Det är helt enkelt möten mellan människor, oavsett vilken position vi har i samhället, och alla är lika välkomna. Även du som läser denna text är välkommen dit och det spelar ingen som helst roll vad du har för titel. Kanske får även du möjligheten att prata med någon du tidigare bara sett på tv?

Föreställ dig nu att du skulle kunna göra detsamma med våra kungligheter. Att möta dem på ett mingel, seminarium eller på torget och att ni sen kan föra ett samtal som två medmänniskor. Jag har svårt att tänka mig en situation där det skulle vara möjligt.

När kungafamiljen är ”folklig” är det genom att visa upp sig och vinka till oss medborgare. Ibland kanske de kommer fram och skakar hand, men då är vi fint uppställda på rad och allt sker på deras villkor.

Det blir aldrig ett möte mellan två medmänniskor, trots att deras enda merit i livet är att de råkar vara födda i ”rätt” familj. Alla som besöker Almedalsveckan har däremot åstadkommit något. Antingen har de satsat på politiken, lyckats i karriären eller valt att lägga sin fritid på något de verkligen brinner för. Och trots detta anser sig ingen vara förmer än någon annan – åtminstone inte mer än att det alltid existerar självgoda typer…

Men alla är vi födda jämlika och har tagit oss dit vi är via olika vägar. Ingen av oss har fötts till den titel vi innehar och titeln är inte heller hela vår identitet. Jag är republikan för att jag anser att alla ska vara födda jämlika. Att alla ska ha möjligheten att bli vad vi vill. Och att vi alla sen ska kunna mötas som medmänniskor och samtala om precis vad som helst. Om min önskan någon gång går i uppfyllelse kommer jag bara ha förlorat ett samtalsämne, nämligen det om vilket statsskick vi ska ha.

Men då åker jag gladeligen till Almedalsveckan igen och pratar om något annat.

Inlägget Så här blir det aldrig med kungen dök först upp på Republikanska föreningen.

Dagens politiker verkar ha missat att kungen inte längre är en enande symbol för landet. Opinionen sjunker stadigt för monarkin, inte minst bland de yngre generationerna. Under de senaste tio åren har stödet för att vilja behålla monarkin minskat med 30 procent medan stödet för att vilja avskaffa monarkin har ökat med mer än 100 procent. Om utvecklingen fortsätter i samma takt är det troligt att en majoritet av svenska befolkningen kommer att vilja avskaffa monarkin om dryga tio år. Redan idag säger en större andel av svenska befolkningen att monarki inte är förenligt med demokrati och nästan hälften av svenska befolkningen vill se en demokratiskt vald statschef. Men var finns debatten om vårt statsskick?

På grund av förändringarna i opinionsutvecklingen har Republikanska Föreningen vuxit med 150 % det senaste dryga året och medlemsantalet fortsätter att öka. Idag har föreningen närmare 7300 medlemmar. Det är fler medlemmar än vad de flesta av de politiska ungdomsförbunden har. På grund av den häftiga medlemsökningen har Republikanska Föreningen gått från en liten förening till en större organisation av folkrörelse karaktär. Men vi nöjer oss inte med denna utveckling. Vi vill bli många fler för att övertyga de politiska beslutsfattarna om att det är dags för republik. Framför allt behöver vi bli fler som driver debatten om vikten av att vi moderniserar och demokratiserar vårt statsskick fullt ut. Inte minst behöver vi förbereda oss för den dag när framför allt de yngre generationerna kliver fram och säger att ”nu är det dags att vi går från monarki till republik”.

Vi republikaner möter framför allt tre argument för att behålla monarkin. I varje argument finns flera faktoider och felatiga föreställningar om vårt statsskick. De tre främsta faktoidern är att kungen är en enande symbol för landet, att kungen gör vårt statsskick modent och att kungen skapar rättvisa.

På grund av vår långa tradition med monarkin har alltför många svenskar vilseletts till att tro att kungen är en enande symbol för landet. Detta är en faktoid av två skäl. Det ena skälet är att kungen inte längre är en enande symbol eftersom det är bara dryga femtio procent av befolkningen som stödjer monarkin som statsskick. Det andra skälet är att nationell enighet kan skapas kring andra mer moderna ideal som demokrati, jämlikhet och rättvisa. Av den anledningen väljer världens länder att demokratisera sina statsskick fullt ut och nya enande sumboler skapas för dessa länder. Därför kan Sverige utvecklas till en fullvärdig demokrati och skapar nya enande symboler utan turbulens i statsskicket.

Det andra faktoiden är att kungen gör vårt statsskick modernt när monarki egentligen handlar om envälde. Kungens makt utgår inte från folket, som varken har fått möjlighet att välja eller godkänna monarkin. Istället har kungen fått landets högsta ämbete, rollen som statschef, genom arv. I generation efter generation har den kungliga makten och de kungliga priviligierna gått i arv genom en och samma familj. Monarki handlar om att arv går före kompetens och att arvsmassa går före folkmassa. Därför präglas monarkins strukturer av doldhet och slutenhet. Under de senaste femton åren har kungen krävt och fått alltmer pengar av skattebetalarna utan att redovisa hur han spenderar folkets pengar. Varje år vägrar kungen att redovisa 60 miljoner kronor av sitt apanage. Medan all skattefinansierade verksamheter står under offentlighetsprincipen, står monarkin över demokratins viktigaste grundregler. På grund av monarkins envälde står kungens makt utom folklig insyn och därför kan den kungliga makten varken granskas eller utvärdeas. För att Sveriges statsskick ska bli modernt behövs mer demokrati och mindre monarki.

Den tredje faktoiden är att kungen skapar rättvisa för folket. I enlighet med FN-förklaringen om de mänskliga rättigheterna, och dess första paragraf om att alla människor är födda med lika värde och rättigheter, kan man se hur monarkin inte är förenlig med demokrati. Kungafamiljen har priviligier som gör att de får ett högre värde och större rättigheter än vad någon annan har. Monarki är en gammal kvarleva från det feodala samhället med männiksors olika värden och olika rättigheter. Därför kan kungafamiljen med dess priviligier och odemokratiska makt inte skapa rättvisa i vårt samhälle. För den som betraktar sina medmänniskor som jämlikar och önskar att demokratins ideal ska genomsyra hela samhället blir tillvaron både ljusare och mer rättvis utan en kung.

I en sann demokrati lyfts statsskicket fram av männiksor som har nått respekt och beundran. De är förebilder för ett brett folkligt engagemang och har långt större värde än en kung som saknar folklig förankring. Detta är en självklarhet inte minst hos de yngre generationerna, som värdesätter demokrati och jämlikhet långt högre än monarki. Därför behöver Sverige en seriös debatt om hur vi vill att vårt framtida statsskick ska se ut. Framför allt sträcker Republikanska Föreningen ut handen till alla männiksor där ute som vill vara med och ta initiativet för att få igång en debatt om att Sverige behöver bli en demokrati fullt ut NU!

Inlägget Vårt statsskick hänger på Republikanska föreningen dök först upp på Republikanska föreningen.