– Vi i Republikanska föreningen vill föreslå Vänsterpartiets kongress att fastställa ett krav om att partiet efter valet i höst enbart stödjer eller ingår i en regering som tillsätter en statlig utredning om införandet av republik. För vi utgår ifrån att partiet tar denna demokratifråga på största allvar, säger Anna Steele, vice ordförande för Republikanska föreningen.

Den senaste stora grundlagsutredningen tillsattes av den dåvarande socialdemokratiska regeringen år 2004. Kommittén lämnade sin slutrapport i december 2008, och utredningen låg till grund för grundlagsreformen 2010. Även om kommittén fick ett stort spelrum att behandla frågor rörande att fördjupa det svenska folkstyret så hade de samtidigt fått den tydliga begränsningen att Sverige skulle förbli en monarki.

– I eventuella regeringsförhandlingar efter valet bör Vänsterpartiet ställa ett tydligt krav om en ny grundlagsutredning, som denna gång enbart kan handla om att Sverige ska bli en republik. Det gäller en viktig demokratisk fråga, säger Magnus Simonsson, generalsekreterare för Republikanska föreningen.

Inlägget Vänsterpartiet bör kräva en republikutredning dök först upp på Republikanska föreningen.

Fyrtioett år senare väntar vi fortfarande på penndraget. Republikanska föreningen tog därför ett initiativ och har med en utredning lagt förslag till en svensk republikansk författning. Den presenterades i februari i år. Var och en kan hämta hem den från föreningens hemsida. Titeln är just ….bara ett penndrag. Förslaget kommer lägligt när statsskicket alltmer ifrågasätts, Republikanska föreningens medlemstal ökar och stödet för monarkin minskar i folkopinionen.

Det är inte särskilt stora förändringar av grundlagen som krävs för att ersätta monarkin med en demokratiskt vald statschef. De två varianter av republikansk författning som presenteras – folkvald respektive riksdagsvald president – innebär ändringar i 21 av regeringsformens 175 paragrafer.

Ett tjugotal sidor utgörs av en historisk exposé över kungamakt, demokratin och relationerna mellan monarken och riksdag/regering. Från arvkungadöme till konstitutionell plym är rubriken. Sedan ges några exempel på monarkiska och republikanska statsskick i olika länder. Republikanska författningar kan vara antingen presidentiella, där den exekutiva makten ligger hos presidenten (expelvis USA, Brasilien), parlamentariska, där presidenten i huvudsak har ceremoniella uppgifter (exempelvis Tyskland, Polen) eller semipresidentiella, där den exekutiva makten delas mellan president och regering (exempelvis Portugal, Ryssland, Frankrike). Av FN:s 193 medlemsstater är 43 monarkier och 150 republiker. I några få stater har monarken betydande exekutiva befogenheter, till exempel Brunei och Saudiarabien. Den enda europeiska stat, förutom Vatikanstaten, där monarken spelar en aktiv politisk roll är Liechtenstein. Under 1900-talet har140 monarkier övergått till någon form av republik. I ett fåtal länder har monarkin restaurerats: Spanien, Kambodja.

Förutom en detaljerad beskrivning av den svenska monarkin idag och hovets organisation finns en kritisk analys av argumenten för monarkin. Utredningen finner inga övertygande positiva argument för monarkin som statsskick. ”Om vi sätter tilltro till demokrati och rationalitet talar allt för att monarkins förutsättningar att överleva i längden är begränsade.” Olika argument för monarki (historiska, kompetensen, nationsföreträdaren, ekonomi, demokrati, folkstödet, dörröppnaren) bemöts sakligt och grundligt.

Utredningens förslag innehåller två alternativ. Ett där presidenten utses av riksdagen och ett där presidenten utses av medborgarna i fria, allmänna och hemliga val. I det första fallet utgår man från folksuveränitetsprincipen det vill säga det finns ingen legitim politisk makt över eller konkurrerande med riksdagen. För direktval av president talar framför allt den starkare demokratiska legitimiteten för ämbetet. I båda alternativen föreslås majoritetsval det vill säga om ingen vid ett val uppnår 50 procent av rösterna genomförs nytt val mellan de två kandidater som fått flest röster. Ämbetsperioden föreslås bli sex år. Presidenten föreslås överta talmannens uppgifter vid regeringsbildning. Till skillnad från kungahuset blir presidenten föremål för samma konstitutionella granskning som övriga politiska organ och dessutom åtalbar i domstol. Utredningen föreslår att övergången till republik föregås av en folkomröstning i frågan.

Inlägget En bra, övertygande och saklig utredning dök först upp på Republikanska föreningen.

– Äntligen tillsätts en utredning som ska utreda alternativen till monarkin som statsskick. I Grundlagsutredningen var vi dessvärre förbjudna att ta upp frågan om statsskicket. Men nu ska vi lyfta upp frågan om republik på allvar och utreda demokratins alternativ till arvsmonarkin. Jag är mycket hedrad av uppdraget, säger Mats Einarsson.

För att förbereda Sverige på att lägga arvsmonarkin till historien behövs en seriös utredning om vilka demokratiska alternativ som står till buds. Republikanska Föreningen har därför utsett Mats Einarsson att leda utredningsarbetet, som är tänkt att vara klart till föreningens kongress i november 2011. Utredningen kommer att arbeta självständigt och ha ett antal experter kopplad till sig.

Mats Einarsson är kommunalråd för Vänsterpartiet i Botkyrka. Han var ledamot av riksdagen och Konstitutionsutskottet 1998-2006 och av Grundlagsutredningen som lade fram sitt betänkande 2008. Vid sin sida kommer Mats Einarsson att biträdas av Jesper Svensson, som i dag jobbar för Folkpartiet liberalerna i Stockholms läns landsting. Jesper Svensson kommer ursprungligen från Halmstad, och har varit aktiv i Republikanska föreningen under många år, både som styrelseledamot och på senare år som revisor.

Alltfler svenska medborgare är överens om att ett ärftligt statschefsämbete inte hör hemma i en modern demokrati. Den senaste undersökningen från SOM-institutet i Göteborg, som presenterades den 13 april, visar att förtroendet för kungen och monarkin är rekordlågt. Endast 34 procent har förtroende för kungen och strax över 50 procent stödjer monarkin.

– Utredningen ligger helt rätt i tiden. När stödet för monarkin sjunker och tanken om republik växer behövs en seriös utredning om hur vi kan få ett modernare statsskick i framtiden, säger Peter Althin, ordförande i Republikanska föreningen.

Inlägget Republikanska föreningen utreder framtidens statsskick dök först upp på Republikanska föreningen.