Vad som behövs för att kunna faktakontrollera påståendet att Sverige som turistland gynnas av att vara en monarki, är exempel på vad som hänt då ett land bytt statsskick. Då är ju alla andra faktorer i stort sett desamma – bara statsskicket är nytt.

Om monarkin lockar turister, då borde länder som avskaffar monarkin se färre turister, eller hur?

Låt oss se vad verkligheten säger. Det finns två länder som har avskaffat monarkin under 2000-talet, Nepal och Samoa.

Nepal

Den 28 maj 2008 avskaffades monarkin formellt i Nepal.

Innan monarkin avskaffades var antalet turister över 500 000 bara ett enda år. Efter att monarkin avskaffats har turismen aldrig varit under 500 000.

Efter att monarkin avskaffats har antalet turister varit i snitt 683 000 personer/år. Under de 7 år som föregick avskaffandet var snittet 378 000/år.

Antalet turister i Nepal var 2014 (jordbävningsåret 2015 borträknat) 50 procent högre än året innan monarkin avskaffades.

Alla siffrorna kommer från Nepals turistmyndighet.

Samoa

Den 17 juni 2007 arrangerades det första valet av statschef.

Under de 3 år som föregick avskaffandet var antalet turister i snitt 105 000/år. Under de 3 år som följde på avskaffandet var snittet 127 000.

Antalet turister på Samoa är idag 20 procent högre än året innan monarkin avskaffades.

Alla siffrorna kommer från Samoas turistmyndighet.

Vad betyder det här? Någon negativ effekt av att monarkin avskaffades i de två länderna går helt enkelt inte att se. Argumentet att kungligheter lockar turister verkar inte hålla. Nepal och Samoa är precis som Sverige små länder, okända för många människor. Men inte heller i de fallen verkar kungahusen har varit någon draghjälp.

Sverige är fantastiskt. Det är därför människor turistar här. Inte för att de hoppas få skymta en prinsessa.

Inlägget Avskaffade monarkin – turismen blomstrar dök först upp på Republikanska föreningen.

De undersökningar som finns visar att det är den svenska naturen, med berg, fjäll, skogar och sjöar, som tänkbara utländska turister främst förknippar med vårt land.  Tanken på att någon skulle välja att resa till Sverige med förhoppningen om att få se en skymt av någon av våra kungligheter är orealistisk, milt sagt. Det är knappast så vi själva tänker när vi ska ut och resa – väljer resmål för att någon kändis hör hemma där?

Visit Sweden nämner heller inte kungahuset med ett ord i sin strategi för internationell marknadsföring av Sverige. Snarare är tanken att Sverige ska trycka på värden där monarkin inte hjälper till ett dugg, som ”nytänkande” och ”öppenhet”.

LÄNK: Kolla Visit Swedens kampanj med fokus på den svenska naturen

Men skulle inte monarkin kunna göra Sverige lite mer exotiskt och spännande? Kanske hos några, men det är i så fall marginellt. De flesta utlänningar är republikaner. Svenska rojalister tycks tvärtom utgå ifrån att så fort någon hör någonting om det svenska kungahuset så är associationerna positiva. Det är naivt: precis som för svenskarna, finns det en stor andel utlänningar som tänker gammaldags, larvigt och ojämlikt när de hör ordet ”monarki”. Och hur stark turistmagnet är det att ha ett larvigt statsskick?

Exotism verkar inte vara den stora hemligheten när man tittar på statistiken heller. Av de fem största ursprungsländerna för turister – som utgör mer än hälften av den totala turismen i Sverige – är fyra monarkier: Danmark, Norge, Storbritannien och Nederländarna. De reser från monarki till monarki.

De destinationer som kan förknippas med kungahuset – d v s slotten – utgör en liten del av turismen i Sverige. Stockholms slott ligger på 17:e plats bland destinationer i Stockholms län – som i sin tur bara står för var tredje övernattning från utländska turister.

Idén om monarkin som turistmagnet är ett Stockholmsargument, ännu obegripligare utanför huvudstaden.

Men det är inte slottets placering på listorna som ska avgöra debatten – eftersom vad man besöker i Sverige inte automatiskt är samma sak som avgjorde att man åkte hit. Att man som turist i Stockholm någon gång hamnar utanför slottet är inte så konstigt.

Det finns heller ingen orsak att tro att de kungliga slotten skulle dra varken fler eller färre besökare om Sverige blev en republik. Versailles i Frankrike tillhör de mest besökta turistmålen i Europa fastän Frankrike är en republik. Inte heller drabbas Notre Dame eller Sacré-Coeur (också på topplistan) av att Frankrike inte har någon statskyrka. Folk gillar slott och kyrkor ändå. Monarkins historia slutar ju inte att vara intressant bara för att den upphör att existera i nutid.

De enda länder som blivit republiker hittills under 2000-talet – Nepal och Samoa – har sett sina turistsiffror öka efter reformerna. Ökningen beror förstås inte på att statsskicket ändrats, snarare hänger båda länderna med i en globalt ökande turism. Men om rojalisternas bild var sann, skulle turismen drabbats. Och det har den inte gjort.

LÄS MER: Avskaffade monarkin – turismen blomstrar

Turistmyten saknar fortfarande varje tillstymmelse till belägg. Skönt, eftersom det tillhör en av rojalisternas dystraste myter: Sverige är inte alls särskilt fantastiskt, utan behöver kungahuset för att locka besökare. En variant av myten om att svenska företag står och faller med draghjälpen från kungen. Möjligen har rojalister världens sämsta självförtroende.

Inlägget #Turistmyten dök först upp på Republikanska föreningen.