Republikaner offentliggör strategi i Linköping

På lördag presenterar Republikanska föreningen en ny långsiktig strategi för hur föreningen ska driva igenom kravet på republik. Detta görs i samband med ett republikanskt forum, öppet för såväl medlemmar som allmänhet, i Linköping.

Republikanska föreningens nationella forum äger rum på Linköpings stadsbibliotek, Östgötagatan 5, lördagen den 21 oktober klockan 13:00-16:00. Media inbjuds att närvara. Anmäl gärna närvaro i förväg till generalsekreterare Magnus Simonsson.

Kontaktperson:
Magnus Simonsson, generalsekreterare för Republikanska föreningen
Mobil: 0768-71 77 22
E-post: magnus.simonsson@repf.se

Inlägget Republikaner offentliggör strategi i Linköping dök först upp på Republikanska föreningen.

Inte nog med att de lever i en monarki och att deras statschef tillsätts genom arv, statens överhuvud kommer inte ens från samma land som invånarna, utan bor i ett slott i London 1500 mil bort.

Det är därför inte överraskande att det i landet sedan många år tillbaka finns en stor och väletablerad republikansk rörelse som kämpar för att frigöra sig från sitt engelska statsöverhuvud. Australian Republican Movement, som dess organiserade del heter, drev i slutet av 1990-talet frågan så långt som till en folkomröstning.

Dessvärre förlorades omröstningen, med siffrorna 45 procent mot 55. Enligt många på grund av att de gick till val på att låta parlamentet utse statschefen, ett förslag som inte var ordentligt förankrat i opinionen.

Nu är det nya tag. I januari undertecknade sju av de åtta ledarna för landets delstater ett krav på att avsätta sin brittiska monark och bli republik (den åttonde bedyrade att även han är republikan, men att tiden just nu inte är den rätta).
– Australien kan bättre än att hämta sitt statsöverhuvud från en icke-vald engelsk familj som bor i ett palats i England, sa Peter FitzSimons, ordförande i Australian Republican Movement, när initiativet tillkännagavs.

För första gången är dessutom både landets premiärminister och oppositionsledaren engagerade republikaner. Malcolm Turnbull, som är premiärminister, var till och med den som ledde ja-sidan i folkomröstningen 1999 i egenskap av Australian Republican Movements dåvarande ordförande.

Målet för de australiska republikanerna är nu att mobilisera ett brett folkligt stöd vilket skulle göra det möjligt att låta frågan ännu en gång gå till folkomröstning. De senaste opinionsundersökningarna visar att de har vind i seglen – och den här gången tänker rörelsen inte misslyckas.

Den nya strategin går ut på att först låta folket rösta om huruvida monarkin ska avskaffas. Därefter, om resultatet faller väl ut, initieras en bred och folklig debatt kring olika tillvägagångssätt för att utse statschefen. Sedan kräver konstitutionen ytterligare en folkomröstning och i den skulle medborgarna slutgiltigt få välja mellan ett folkligt förankrat republikanskt alternativ och att fortsätta som monarki.

– Låt drottningen komma hit medan hon kan och istället för att buga oss, ska vi resa oss tillsammans i en stående ovation och säga, tack ers majestät, nu tar vi över, sa Peter FitzSimons.

Republikanerna i Australien

The Australian Republican Movement grundades 1991. Antalet medlemmar redovisas inte öppet. På webben finns de på www.republic.org.au, Facebooksidan är www.facebook.com/AusRepublic. Ordföranden Peter FitzSimons finns på Twitter, @Peter_Fitz.

Den här artikeln kommer från Reform nr 1 2016.

Inlägget Revanschsugna dök först upp på Republikanska föreningen.

Besöker du sidan från en mobiltelefon har du redan märkt att du slipper zooma: webbplatsen anpassar sig automatiskt till storleken på den skärm du har framför dig.

Vi har också gjort det lättare att hitta det man letar efter. Sidan har äntligen fått en sökruta (tack för tålamodet fram tills nu) och under varje artikel finns det länkar till andra texter i samma ämne.

Allt material är lättare att dela i sociala medier eller med e-post. Våra egna uppdateringar på Twitter, Instagram och Facebook syns direkt på webbplatsen på vår ”sociala vägg”. Det innebär att du snabbt kan nå bilder och infografik att dela.

En annan nyhet är att vissa opinionstexter kommer att vara öppna för kommentarer. Du kommenterar via din Facebookprofil.

Vi har också ett nytt nyhetsbrev som du kan anmäla dig till. Med det får du regelbundna uppdateringar om republikfrågan i Sverige och utomlands och information om nya kampanjer och utspel från föreningen. Det andra nyhetsbrevet – med information för medlemmar – kommer att fortsätta komma som vanligt.

Den nya webbplatsen är inte huggen i sten, utan kommer att fortsätta utvecklas. Hjälp oss gärna! Vi behöver veta vad som funkar dåligt, vad som ser konstigt ut och vad som fattas. Kontakta vår kampanjombudsman Jonas Wikström, jonas.wikstrom@repf.se (eller på det sätt som passar dig bäst). Eller kommentera direkt under den här artikeln.

Vi strävar inte efter världsherravälde på webben – inte direkt i alla fall. Men vi hoppas att den nya webbplatsen ska fungera för våra syften: att få prata med fler om monarki och republik, och erbjuda många olika sätt att agera för den som sympatiserar med vår sak.

På återseende!

Inlägget Välkommen till nya webbplatsen dök först upp på Republikanska föreningen.

– Republikanska föreningen har över 11 000 medlemmar och ett växande stöd i opinionen. Fler medlemmar har gett ökade ekonomiska resurser och gör att vi kan förstärka vårt kansli med en kampanjombudsman, som ska bistå styrelsen och generalsekreteraren i det opinionsbildande politiska arbetet. Vi räknar med att detta kommer att snabba på införandet av republik, säger Republikanska föreningens ordförande Yasmine Larsson.

– Jag vill vara med och stärka det republikanska projektet framöver och har idéer om kommunikativa strategier. Republikanska föreningen måste fortsätta förtjäna en plats i debatten genom ett grundjobb som handlar om egen kunskapsproduktion och tydliga ställningstaganden i rätt frågor vid rätt tidpunkt, säger Republikanska föreningens nya kampanjombudsman Jonas Wikström.

Republikanska föreningen drog igång verksamheten 1997 och samlar nu fler republikaner än någonsin. För närvarande har föreningen 11 251 medlemmar.

Inlägget Jonas Wikström är ny kampanjombudsman dök först upp på Republikanska föreningen.

Vad är Strategi för republik?
– Styrelsen vill skruva upp temperaturen kring frågan om att införandet av ett republikanskt statsskick. Vi känner en stark medvind just nu med all aktivitet i kungahuset, men för att blir ännu skarpare och få till en förändring av vårt statskick krävs en tydlig plan. Det är här projektet med Strategi för republik kommer in. Vi vill under nästa år arbeta fram en tydlig plan för hur Sverige ska bli en republik, säger Johan Kaluza.

Ni säger att det varit ett stort intresse för projektet med Strategi för republik. Hur menar ni då?
– Den senaste veckan har det trillat in massa frågor och kommentarer på nyheten om projektet. Medlemmar vill veta hur de kan engagera sig både i projektgruppen men också under arbetets gång. Jag har också fått en hel del hejarrop om att detta är helt rätt väg för föreningen och så har ju en del ansökningar till projektgruppen kommit in.

Hur kan jag som medlem bidra till detta strategiarbete?
– Jag är övertygad om att det kommer finnas många möjligheter för inspel i detta arbete. Vi vill ha en bra och livlig diskussion i våra lokalavdelningar, men jag hoppas också att vi kommer kunna samla in kommentarer och inlägg på nya kreativa sätt via bland annat internet. Detta är dock upp till den projektgruppen som vi just nu rekryterar. Just nu söker vi duktigt folk som vill leda detta arbetet. Så sök!

Tack så mycket, Johan Kaluza.

För information om projektet eller annonserna, klicka här:
www.repf.se/nyheter/nyhet-strategi-for-republik-6249725

Inlägget Stort intresse för Strategi för republik dök först upp på Republikanska föreningen.

Då gällde det ”representationsreformen” svenska mäns och kvinnors medborgarrätt, nu gäller det ”republikreformen” att demokratisera och fördela rätten i staten.

När avgående ordförande för Republikanska föreningen Stockholm, Kim Höglund, på lokalavdelningen årsmöte i sin verksamhetsberättelse, uppmärksammade värdet av att föreningen arbetar i riktning mot att bli en välformulerad lobby för republik, snarare än att revoltera (mot monarkin), markerar hon den rörelse i föreningen som kan drivas till framgång i vår målsättning. Det är en anledning att studera hur reformvännerna en gång agerade för att vinna opinion för sin sak.

Det gäller för Republikanska föreningen att till fullo välja reformens väg.

Men föreningen målsättning är inte klart formulerad. I vad mån balansera rörelsens kraft mellan löftets rus i revolten och reformens nyktra arbete?

Det finns i befolkningen alltid en stor negativ kraft. Allt från de kränktas kverulans till den tyngre förtvivlan som knyter näven mot själva skapelsen. Som om (människo)naturen vore olyckan i världen. Som psykologiskt fenomen, en fadermördare, enligt Freuds föreställning om ett Oidipuskomplex, det vill säga psykoanalysens idé om hur människan tar till sig skulden i egen handling, vilket är ansvarets och frihetens drama.

Historiskt är det en kraft vi känner från krig och revolutioner, i vilka människor i mängd, likt en olyckans tsunami ödelägger kultur och enskilda liv. Som river ner utan förmåga att bygga upp när kraften ebbar ut. Då är vi beroende av dem som närt reformer i sitt hjärta och arbetar för dessa i den värld som är, i stället för söka dem i avlägsna utopier. Hur tillfredsställande dessa än må vara i den vardagliga kverulansen.

I revolt och kverulans finns kraft. Men utan konstruktiv avsikt och vilja till samarbete, fadermördaren förmår just intet annat än negation. Ju närmare han kommer beslut om arbete och ansvar, ju mer kommer han att obstruera och förhindra ett ”lyckligt slut”. I näven knuten bevarar han sin olycka som prästen knyter händerna om det heliga.

Den som vet vad han vill övertygar mer än den som blott motsätter sig.

Det gäller för Republikanska föreningen att till fullo välja reformens väg och formulera målsättning och reformförslag. Sätta den levande kraften i rörelse i seminarie- och studieverksamhet för att utveckla kunskap och argumentation för en republik. Den som vet vad han vill övertygar mer än den som blott motsätter sig. Ty i negationen finns ingen substans. Skaparglädjen finns i det förnyande och konstruktiva, även om förnuftet kräver en uppgörelse med det förflutna.

Prioritet vore att enas om förslag till republik. Konkretisera en ”republikreform” för att utveckla och demokratisera nuvarande statsmakt. Ett alternativ som självfallet kommer att förändras och omstöpas den dag det tas upp på politisk nivå. Men målet i dag måste vara att få republikreformen innanför dörrarna till riksdagen, och för att komma dit måste opinion bland medborgarna inspireras av alternativ som väcker större entusiasm än vilan i den ordning som råder.

Att kritisera kan vem som helst göra, men att skapa något är få förunnat. Det har sagts av flera.

Orättvisor och felaktigheter är det gott om, och av dessa är kungaeländet bara en. Orättvisor väcker egentligen bara verklig entusiasm hos kverulanten, medan de flesta människor rycks med först när de finner något som förbättrar samhället. En vackrare, hederligare, roligare, verklighet, vinner deras hjärtan.

Och det är den bättre berättelsen som finner lyssnare i längden.

Text: Kjell Myrberg

Inlägget Revolt och reform dök först upp på Republikanska föreningen.

Först som sist vill jag nämna att jag, som ni, är högst angelägen om att förändra Sveriges statsskick i republikansk, och i grund och botten demokratisk, riktning. Under mina år som organiserad republikan har jag dock bekymrats över en del av argumentationen i ämnet. Nedan vill jag dela med mig av dessa funderingar.

Jag konstaterar att en del republikanska debattörer använder sitt utrymme i medierna till att förlöjliga vår nuvarande statschef; han anses bland annat ha intellektuella brister och bristande kommunikationsförmåga.

Problemet med detta angreppssätt är att om nästa monark, till exempel Victoria Bernadotte, skulle visa sig vara överlägsen sin far i dessa avseenden förlorar argumentet sin kraft. Andra sätter en ära i att vägra acceptera kungliga inbjudningar och, i förekommande fall, utnämningar och ordnar. Problemet med denna inställning, anser jag, är att man underkänner vår nuvarande författning, oavsett hur inaktuell man anser den vara.

Min hållning är något annorlunda. Precis som jag principiellt accepterar att betala skatt oavsett vilken regering som beslutat om skattenivåerna eller accepterar Svea rikes nu gällande lagar i övrigt, trots att jag inte personligen tillfrågats om deras utformning, är jag övertygad om att en stor del av min, och kanske hela den republikanska rörelsens, trovärdighet ligger i en grundläggande respekt för det nuvarande statsskicket. Skulle jag, mot förmodan, imorgon erbjudas en utmärkelse med därmed följande kungamiddag skulle jag acceptera den; inte som uttryck för mitt gillande av monarkin, utan i respekt för det statsskick som jag i dagsläget lyder under. Jag önskar nämligen varken en statskupp eller en revolution utan en upplysningskampanj och debatt som i kraft av sina argument förmår ändra vårt land från en monarki till en republik.

Carl Gustaf Bernadotte är i dagens lägen vår nuvarande statschef, och genom att respektera detta förhållande uttrycker jag, enligt min mening, respekt för min stat, min grundlag och därmed en indirekt respekt för de demokratiska spelregler som ger mig möjlighet att i ett allmänt val eller en folkomröstning bekräfta eller förkasta mitt statsskick.

Inlägget Om det statsskick vi i dagsläget lyder under dök först upp på Republikanska föreningen.

Vid Republikanska föreningens kongress 2013 påmindes jag om den där frasen när jag lyssnade till paneldebatten mellan Mats Lindberg, professor i statsvetenskap vid Örebro universitet och Mats Einarsson, huvudförfattare till författningsförslaget ”… bara ett penndrag”. Lindberg, som anförde idén om ett statschefslöst statsskick, poängterade att 1974 års grundlagsreform byggde på en anpassning till verklighetens Sverige. Dåvarande regeringsform, som fastställdes 1809 inleddes med formuleringen ”Sveriges rike skall styras af en konung och vara ett arfrike med den successionsordning för en afliden konungs manliga efterkommande, som af riksens ständer fastställd varder.” Denna formulering hade sedan parlamentarismens intåg i det svenska statsskicket 1917 kommit att bli obsolet varför regeringsformen skrevs om till att istället börja med formuleringen ”All [offentlig] makt i Sverige utgår från folket”. Ordet offentlig tillkom först långt senare.

Som svar på en åhörarfråga berättade Lindberg att han inte trodde att monarkin skulle upplösas vid en viss tidpunkt utan att tiden skulle mala ner monarkin, vilket fick mig att tyst ifrågasätta vilken ambitionsnivå vi som republikaner ska ha i vår strävan efter republik? Olof Palme anförde redan 1972 att ”[I] denna fullständigt nya författning ingår ett grundlagsfästande av parlamentarismen, vilket är ett stort steg mot införande av republik – sedan är det bara ett penndrag.” Palme lyfte författningsändringen som ett rättesnöre som vi skulle förhålla oss till – vilket det inte var. Det var helt enkelt en omskrivning av hur vårt statsskick i realiteten redan var utformat. Efter nästan 60 år ansåg Palme att steget mot en republik bara låg ett penndrag bort. Om vi som republikaner 40 år efter Palmes tal fortfarande inte vågar omfamna frågan om en tidssatt övergång till republik lär det där penndraget bli en runskrift för vår eftervärld. Framtida generationer lär ifrågasätta vad vi egentligen gjorde när möjligheten låg i våra händer.

Vi kan ha många åsikter om republikens utformning och om behovet av att en gång för alla formalisera den republik vi redan lever i. Men för mig som hängiven republikan är den i särklass viktigaste frågan den som sällan lyfts i debatten. Vilken grund bygger vårt statsskick på? För mig personligen innebär det att ständigt ifrågasätta om vi ska stifta lagar i syfte att följa dem eller revidera lagar efter hur vi lever? Att i grundlagen befästa att Sverige är en republik är ett absolut måste men det måste samtidigt bli den sista kvittobaserade grundlagsförändring som riksdagen stiftar. Grundlagen ska vara vårt rättesnöre, inte just ett kvitto på något som redan existerar.

Lindbergs argumentation är spännande – den vitaliserar den republikanska debatten. Men jag ber alla hängivna republikaner att inte fastna i den smått filosofiska inställningen ”tiden-löser-det-här-problemet” för då kommer det författningsmässiga penndraget att skrivas in i historieböckerna som ett av republikens största misslyckanden.

Kristofer Gisslén,
jurist

Inlägget Vilken grund bygger vårt statsskick på? dök först upp på Republikanska föreningen.

Detta faktum att kungens ämbete som statschef går i arv uppfattas stå i kontrast till demokratins grundregler. I ett modernt statsskick utses representanterna på demokratisk väg, inte genom arv.

Nästan hälften av svenska folket säger att de vill ha en demokratiskt vald statschef. Det är inte så konstigt med tanke på att monarkin uppfattas som förlegad, inte minst ur ett internationellt perspektiv. Världens länder avskaffar monarki och därför är det färre än trettio länder som fortfarande har monarki. Demokrati och republik ligger i tiden, monarki är ur tiden.

Denna utveckling är tydlig inte minst i Sverige. Under de senaste tio åren har stödet för att vilja behålla monarkin fallit med nästan 30 procent, medan stödet för att avskaffa monarkin har ökat med 100 procent. Om utvecklingen fortsätter i samma takt kommer en majoritet av svenska folket att vilja avskaffa monarkin om dryga tio år. Denna verklighet kan ligga närmare i tiden än vad vi tror idag. Därför behöver vi diskutera vad vi vill ersätta monarkin med och noggrant överväga våra demokratiska alternativ.

Monarkins formella makt avskaffades 1975 genom att en ny grundlag trädde i kraft. Den dåvarande statsministern Olof Palme sammanfattade det nya statsskicket med de berömda orden att monarkin bara utgjorde en dekoration i samhället.

Därför har kungafamiljen formellt varit tämligen arbetslösa och de har ytterst få arbetsuppgifter. Dessa är att öppna riskdagen varje höst, att vid regeringsskifte formellt informera om vem som ska styra landet och att sitta ordförande vid möten i utrikesnämnden. Dessa begränsade arbetsuppgifter har resulterat i att vi har en tämligen sysslolös statschef, som mer har en dekorerande roll än en viktig funktion i vårt statsskick.

Republikanska föreningen vill att Sverige blir en demokrati fullt ut och inför republik. Frågan om republik öppnar upp för flera valmöjligheter när det gäller regeringsformen. Inom föreningen har framför allt fyra alternativ lyfts fram och diskuterats. I europeisk politik finns huvudsakligen tre olika typer av regeringsformer. En presidentialistisk republik där presidenten både är stats- och regeringschef; en semipresidentialistisk republik där presidenten och premiärministern delar på den verkställande makten; ett parlamentariskt system där presidenten enbart utgör en ceremoniell person med få politiska maktbefogenheter.

Dessa tre alternativ reser frågan om vilka arbetsuppgifter man vill ge en folkvald president. Eftersom Sverige har en tradition av en statschef som har en ceremoniell roll finns en skepticism att en införa en president med en lika dekorerande funktion. Därför har föreningens medlemmar därutöver även börjat diskutera ett fjärde alternativ till regeringsform.

Sverige skulle kunna bli världens första republik utan statschef. Istället för att införa ett presidentämbete med politisk makt skulle Sverige, om kungahuset avskaffas, kunna bli världens första parlamentariska demokrati utan statschef. Med detta fjärde alternativ skulle Sverige kunna utmärka sig som världens första republik utan statschef. Genom att ta bort kungen som dekorativ kompromiss mellan vänstern och högern skulle vårt statsskick kunna utvecklas kostnadseffektivt och bli en stark och modern demokrati fullt ut. Statsministern skulle kunna ta över statschefens utrikespolitiska uppgifter och talmannen skulle kunna få utökade inrikespolitiska arbetsuppgifter.

Monarkins minskade stöd kan göra Sverige till världens modernaste republik. De nya opinionssiffrorna och de växande kraven på monarkins avskaffande öppnar upp helt nya möjligheter att utveckla Sverige till en demokrati fullt ut. Drömmarna om jämlikhet, rättvisa och en fullvärdig demokrati med republik kan ligga närmare i tiden än vad vi tidigare vågat tro. Just nu blåser demokratiska och republikanska vindar. Allt fler människor ansluter sig till Republikanska föreningen och kliver fram för att säga ”det är dags att vi inför republik och avskaffar monarki, låt folkmassa gå före arvsmassa”.

Inlägget Så slopar vi kungahuset dök först upp på Republikanska föreningen.