Det är det enda återredovisning som de folkvalda får. Ganska magert – och unikt lite information jämfört med annan offentlig verksamhet.

Men att hovet räknar upp de säkerhetshöjande åtgärderna i just det sammanhanget – bland andra investeringar – betyder att pengarna inte gick till att anställa mer personal eller öka några andra löpande utgifter. Istället handlade det om någon typ av nya fasta installationer.

Det talar i sin tur för att de 6,4 miljonerna inte bör vara ett permanent tillskott till hovets kassa. Sådana här investeringar skrivs av på fem år. Sedan är ”säkerhetsåtgärderna” betalade och klara, oavsett om det var 6,4 miljoner per år eller totalt över fem år som hovet behövde. Senast 2020 bör alltså riksdagen kunna sänka apanaget med minst 6,4 miljoner.

Motsatsen vore orimlig: att få pengar för tillfälliga utgifter som sedan ligger kvar och kan börja användas till vad som helst.

Glada nyheter för skattebetalarna, alltså.

Inlägget Pengarna kan tas tillbaka dök först upp på Republikanska föreningen.