– Det är väl alla förnuftiga människor? Av demokratiska skäl naturligtvis. Det är orättfärdigt att poster och maktpositioner av det slaget ärvs, det borde alla tänkande människor förstå. Samtidigt kan jag begripa behovet av och önskan efter glamour och sagor, men det kan man få tillfredsställt på andra håll.

Vad ogillar du mest med monarkin?

– Att den så tydligt representerar klassklyftor, att folk tar sig fram utan några egentliga meriter utan att det enbart har med blod att göra – något som kan associeras med rasism. Sedan är det konstigt att du måste tillhöra en viss kyrka. Kungafamiljen är den enda familj som inte har någon religionsfrihet, är inte det en konstig bild att förmedla till dagens unga och nyanlända? Dessutom kan jag tycka att om du är kung och rik kan du väl vara lite hygglig också. Kungen känns lite gullig och skojig, kan inte han säga ”hej flyktingar, kom in och bo här på slottet!” Han är så extremt passiv, även om han är politiskt bakbunden.

Hur tolkar du svenska folkets bild av kungahuset?

– Jag tror att svenskarnas bild är väldigt kluven, från rabiata som inte ens klarar av att se dem till en extrem dyrkan, folk åker till Solliden den 14 juli och hurrar för Victoria i spöregn. Det är ett löjeväckande spektakel som jag inte tycker att vuxna människor borde hålla på med. Något slags behov eller längtan uppfyller de väl, de visar upp en bild av den perfekta kärnfamiljen. Men vore det inte bra om kungahuset födde en queerunge och kunde göra lite förebildsnytta istället för att låtsas vara så perfekta?

Hur kommer monarkin att avskaffas?

– Det verkar tyvärr omöjligt, de är så sjukt populära. Jag har tidigare trott att hierarkier och vidskeplighet skulle tyna bort, men nu tvivlar jag på det. Klassamhället byggs ju om hela tiden, och nu har vi en ny superunderklass med flyktingar och ickevita nyanlända. Men om dagen kommer då monarkin försvinner behövs ingen statschef utan det räcker med en regering och en vald premiärminister.

Foto: Hansi Löfgren

Inlägget Nina Lekander: Därför är jag republikan dök först upp på Republikanska föreningen.

Det vanligaste är att man tillsätter statschefen genom att man röstar om vem det ska vara. Det sker ofta genom att folket lägger sina röster i ett val, men det kan också vara folkvalda politiker som utser statschefen. Ofta kallas statschefen president. Alla får ställa upp i ett presidentval.

I en republik kan presidenten vara alltifrån den mäktigaste personen i landet till en helt maktlös person. I en svensk republik kommer presidenten troligen att ha mycket liten makt. I teorin kan en republik också sakna statschef.

Länder kan bara vara monarkier eller republiker. Det finns inga alternativ. Det betyder att en del republiker är demokratier, medan andra är diktaturer. Definitionen igen: ett land där statschefen får sin position på något annat sätt än genom arv. En republik behöver alltså inte vara demokratisk. Kina är ett exempel. En monarki kan också vara antingen demokrati eller diktatur. Saudiarabien och Thailand är monarkier som är diktaturer.

I en monarki innehas ämbetet istället av en kung eller drottning (eller kejsare, tsar eller andra benämningar) som fått det i arv av sin mamma eller pappa. Monarken är statschef tills han eller hon dör eller väljer att abdikera (avgå). Alla monarkier är förknippade med myter och föreställningar om vad som är ”kungligt” och om monarken som stående över andra medborgare.

”Republik” kommer av latinets ”res publica”, det offentliga (till skillnad från det privata). Den som är anhängare till ett republikanskt statsskick kallas republikan.

Inlägget Vad är republik? dök först upp på Republikanska föreningen.

– Republikanska föreningen har över 11 000 medlemmar och ett växande stöd i opinionen. Fler medlemmar har gett ökade ekonomiska resurser och gör att vi kan förstärka vårt kansli med en kampanjombudsman, som ska bistå styrelsen och generalsekreteraren i det opinionsbildande politiska arbetet. Vi räknar med att detta kommer att snabba på införandet av republik, säger Republikanska föreningens ordförande Yasmine Larsson.

– Jag vill vara med och stärka det republikanska projektet framöver och har idéer om kommunikativa strategier. Republikanska föreningen måste fortsätta förtjäna en plats i debatten genom ett grundjobb som handlar om egen kunskapsproduktion och tydliga ställningstaganden i rätt frågor vid rätt tidpunkt, säger Republikanska föreningens nya kampanjombudsman Jonas Wikström.

Republikanska föreningen drog igång verksamheten 1997 och samlar nu fler republikaner än någonsin. För närvarande har föreningen 11 251 medlemmar.

Inlägget Jonas Wikström är ny kampanjombudsman dök först upp på Republikanska föreningen.

– Därför att jag är demokrat. För mig framstår det som självklart att man inte kan ha ett statschefsämbete som går i arv. Men inte bara av etiska skäl. Om man har en vald statschef har den hand om utnämningsmakten. Då blir det inte samma mygel som nu när kungen inte har någon utnämningsmakt. Den finns i kanslihuset hos ett politiskt parti. Det är därför vi har dessa inkompetenta personer på höga poster i samhället.

Vad krävs för att vända den kungavänliga opinionen?

– Det är nästan omöjligt. Vi befinner oss i den absurda situationen att en republikansk tidning som Aftonbladet ägnar 30-talet sidor åt prinsbröllopet. Expressen har till och med anställt en person med uppgift att läsa kungens tankar. I ingen annan politisk fråga vore den typen av hyckleri möjlig. Men Expressen har utan att skämmas en magiker. Vad som helst ursäktas när det gäller dålig journalistik, bara det har med kungligheter att göra.

Hur skulle vägen mot att avskaffa monarkin kunna se ut?

– Det måste bli någon form av politisk diskussion om saken. Vi måste bryta genom vallen av rädsla som håller alla borta från ämnet. Först då kan man förklara för folk att de inte behöver oroa sig. Kungafamiljens finhet kommer att bevaras. De kommer även i ett republikanskt Sverige vara den förnämsta adelsfamiljen. Det tror jag inte folk fattar riktigt. Vi måste komma förbi föreställningen att det är synd om kungafamiljen om vi inför ett demokratiskt statsskick, men det går inte utan politisk debatt.

Hur bör statsskicket se ut efter monarkin?

– Den finska modellen är väl alldeles utmärkt. Med skillnaden att vi i vår societet har en kungafamilj, men det har Frankrike också. I samband med prinsbröllopet skrev du om det utbredda kungafjäsket.

Upplever du att många journalister och politiker är ryggradslösa republikaner?

– Ja. Jag utgår ifrån att det är en republikansk majoritet i riksdagen, men den gör sannerligen inget väsen av sig. Det beror på rädslan att bli impopulär. Det kanske ses som en oartighet att just på festdagen ta upp ämnet. Men om man tänker lite till är det just när hysterin är som värst som någon måste påminna om vett och sans i det hela.

Krönikan har delats flitigt på sociala medier. Vad har du fått för reaktioner?

– Ja, alltså de övervägande reaktionerna som jag har mött är positiva. Folk tycker det är skönt att åtminstone någon kan säga ett vettigt ord en sådan hysterisk dag.

Foto: Peter Knutson

Inlägget Jan Guillou: Därför är jag republikan dök först upp på Republikanska föreningen.

Du har uppmärksammat kungens omtalade presskonferens, från älgjakten 2011, i flera olika sammanhang. Hur kommer det sig?
– I samband med föreställningen ”Dålig stämning” spelade jag upp hela filmklippet, men i mitt sommarprat fick man bara lyssna och det gav nog bäst effekt. När man lyssnar på de faktiska orden, utan att distraheras av bilderna, är det enklare att uppfatta essensen och det verkliga innehållet. Då fattar alla hur ihåligt och pinsamt det är, hur ovärdigt det är för ett land som vårt. Och i förlängningen även för landets journalistelit.

Inför valet 2014 är du aktuell med en ny föreställning. Hur förhåller den sig till Sveriges statsskick och det politiska etablissemanget?
– Jag kommer att fortsätta granska makten, härligheten och bristen på ärligheten. Det är en väldigt politisk föreställning som i första hand riktar sig mot de politiska partierna. Man verkar helt ha slutat drömma och ha visioner i den svenska politiken, de flesta partier verkar bara vilja bevara saker som de är. Man pratar mycket om att bevara välfärden, men ingen pratar om framtiden och hur vi ska satsa på den. Samtidigt har vi ett rasistiskt parti i riksdagen som inte bara vill bevara, utan föra oss bakåt i tiden till ett homogent samhälle utan mångfald.

Vilka samhällskrafter tror du kommer att spela störst roll när det kommer till att avskaffa monarkin?
– Det är helt och hållet upp till oss som röstar. De flesta riksdagspartier är republikanska partier och om de bara följde sina partiprogram skulle vi inte behöva ha det här tjafset. Så länge de inte gör det kommer det att fortsätta vara såhär och det blir upp till väljarna att ställa krav på att partierna ska driva frågan. Oavsett om man tillhör höger eller vänster handlar det om människovärde. Ska vi verkligen ha en situation där vi tillskriver en människa högre värde för att han eller hon kommer från en viss släkt?

Inlägget Özz Nûjen: Därför är jag republikan dök först upp på Republikanska föreningen.