Det är viktigt att komma ihåg att monarkin som statsskick inte har blivit mer populär. Sedan 2011 har stödet för monarkin minskat (från 56 till 55 procent) och stödet för republik ökat (från 19 till 24 procent).

Men har ens förtroendet för kungahuset ökat? Bilden är inte helt klar.

Uppgången i förtroende finns nämligen inte hos SOM-institutet. Där ligger förtroende snarare stilla på en rekordlåg nivå. Mellan 2011 och 2014 varierade det så kallade ”balansmåttet” mellan låga två och fem procent. SOM-institutet har visserligen inte publicerat data från 2015 och 2016 än, men även under den direkt jämförbara perioden var Medieakademins förtroendebarometer mer positiv.

Skillnaden uppstår på grund av att Medieakademin bara mäter andelen svenskar som har stort förtroende för kungahuset, medan SOM-institutet räknar fram sin siffra genom att ta andelen med stort förtroende minus andelen med lågt förtroende. Med det senare sättet att räkna ”missgynnas” institutioner som inte bara gillas av många utan också ogillas av många. Någonting så omdiskuterat som kungahuset mäts förmodligen mest rättvist med SOM-institutets metod.

Eftersom stödet för monarkin inte har ökat, och det finns få republikaner som har högt förtroende för kungahuset, visar dagens förtroendebarometer troligen att att redan övertygade anhängare till monarkin fått en mer välvillig inställning till kungahuset. Vi vet att det har funnits ganska gott om människor som sagt sig stödja monarkin men av olika anledningar inte gillat Carl Gustaf Bernadottes sätt att sköta sitt arbete.

Ingen fara på taket för den republikanska kampen, alltså. Förutom, förstås, att den skepsis monarkianhängare känner mot kungahuset kan sätta igång ett ifrågasättande av hela systemet. Att kungahuset förbättrar sin PR och sitt rykte är aldrig bra.

Förtroendet för kungahuset varierar beroende på vad det gör, det visade inte minst skandalen 2010 när förtroendet sjönk i botten. Uppgången de senaste åren handlar säkert om alla bröllop, barn, dop – och frånvaron av nya skandaler. Och, förstås, frånvaron av granskning. Det blir nästan fånigt att, som Medieakademin, kalla kungahuset en ”samhällsinstitution”. Det behandlas uppenbarligen inte som en institution bland andra i nyhetsbevakning och debatt. Medan andra institutioner på listan lever med ständig krishantering, är kungahusets position – utan att förringa enskilda grävjobb – tämligen bekväm.

Man kanske till och med kan vända på det: hur är det möjligt att med de resurserna, med den gynnsamma mediebilden, med allt detta direktsända lull-lull de senaste åren, ändå bara ha förtroende från 42 procent av svenskarna?

Inlägget Ökar förtroendet för kungahuset? dök först upp på Republikanska föreningen.

– I väntan på republik är det många som vill lämna monarkin, precis som det sedan länge är möjligt att gå ur religiösa samfund. Konstitutionsutskottet har varit framåtsyftande med krav på ökad insyn i kungahusets ekonomi. Utskottet måste fortsätta att diskutera bristerna med vårt nuvarande statsskick, säger Republikanska föreningens ordförande Peter Althin.

Totalt 528 utträdesbrev inkom till Republikanska föreningen och det är ett av många tecken på ett växande stöd för republik i Sverige. Enligt en nyligen presenterad opinionsmätning från Novus (december 2011) vill 32 procent avskaffa monarkin.

Foto: Håkan Dahlström. Publiceras med Creative Commons-licens.

Inlägget Många vill lämna monarkin dök först upp på Republikanska föreningen.

44 procent av befolkningen anser att statschefen bör utses genom demokratiska val, medan 39 procent anser att befattningen bör ärvas. Nästan hälften, 48 procent, tycker inte att monarkin är förenlig med en modern demokrati, medan endast 36 procent menar att de går att förena.

Undersökningen visar också att stödet för att avveckla monarkin har ökat markant de senaste tio åren. År 2000 ville endast tolv procent avskaffa monarkin, jämfört med 28 procent idag. Samtidigt är det allt färre som vill behålla monarkin. År 2000 ville 85 procent behålla monarkin jämfört med 58 procent idag.

– I många tidigare undersökningar har förtroendet för kungafamiljen tolkats som ett stöd för monarkin som princip. Resultatet av vår undersökning visar att svenska folket värderar demokrati högre än monarkin. Om stödet för att avskaffa monarkin växer i samma takt som under de senaste tio åren kommer en majoritet att vara för att skrota vårt omoderna statsskick år 2024, säger Mona Abou-Jeib Broshammar.

Undersökningen genomfördes den 15-20 april 2010 av Novus Opinion på uppdrag av Republikanska föreningen. Mätningen omfattar 1000 intervjuer bland personer som är 16 år och äldre inom ramen för Novus Webbpanel.

Rapporten finns här.

Inlägget Svenska folket vill att statschefen ska väljas demokratiskt dök först upp på Republikanska föreningen.