Att läsa den här boken om vår statschef är att bli övertygad om att kungadömet bör avskaffas. Åsa Linderborg citerar många tidningsartiklar och mycket skriverier i Svensk Damtidning och liknande publikationer. Hon är historiker av facket, van vid källkritik och man kan känna hur hon ibland storknar i de svassande och inställsamma textmassorna. Hennes textkritik blir ironi – och en mycket roande sådan.

Det rör sig inte om en traditionell biografi, utan om en skildring av hur kungen och hans familj ”gestaltas och analyseras i medierna, kommenteras av medborgarna och övervakas av de folkvalda”. Åsa Linderborg träffar aldrig det biograferade objektet – kungen. Tidningsskriverierna som konstruktioner efter språkliga mallar poängteras när hon beskriver bröllopet mellan Daniel och Victoria.

”Ett kungligt bröllop gör journalistkåren till Den stora berättaren om något som för en gångs skull är härligt och positivt. Nu ska man skriva fram en kärlekssaga om brudparet, man ska mejsla ut karaktärer, spinna en dramaturgi som väcker ädla känslor man ska bygga en story som säger något om konungariket Sverige.” (sid. 475-476)

Vi får följa Svensk Damtidnings och skvallerpressens ordval och beskrivningar av Carl XVI Gustafs liv. Det blir en uppbygglig uppvisning av underdånighet och kunglighetens ”magi” och dess verbala konstruktioner.

Linderborg är själv republikan och såg helst att Sverige vore en republik. Bokens 689 sidor ger många aspekter av modern nutidshistoria. Linderborg är ju historiker i grunden och kan sin källkritik, vilket leder till många formuleringar som framkallar ett skratt eller leende. Ett exempel på Åsa Linderborgs ironiska stil är beskrivningen av Dianas bröllop med Charles.

”En miljard människor världen över bänkar sig framför tv-apparaterna. 900 000 kantar gatorna längs med avspärrningarna. Diana bär en brudklänning som är Silvias antites, det är så mycket tyg och rysch och pysch att hon knappt får plats i den lilla vagnen som fraktar henne till kyrkan, det är som att titta på en tvättmaskin full av sänglakan. Släpet är 7,5 meter långt, vilket ska signalera brudens status. Slöjan, som symboliserar oskuld och kyskhet, lyfter Diana först när de kommer ut ur kyrkan.” (sid. 354)

Det finns ett antal linjer som framskapar texten. Den första är förstås kungens egen historia och hur den gestaltas i familjen. En annan linje är Europas övriga kungafamiljer och hur de har klarat sig genom revolutioner och förändrade statsskick. En tredje linje är den republikanska motvikten mot kungadömet. Denna del i texten känns särskilt roande och läsvänlig för mig. En fjärde linje är den nazistiska tråden från Sibyllas föräldrar till Silvias far. Det är en mörk skugga i familjeberättelsen.

Jan Magnusson,
medlem i Republikanska föreningen
(litteraturvetare och konstvetare)

Inlägget Recension: ”Tjabo” av Åsa Linderborg dök först upp på Republikanska föreningen.

Inlägget Insamling: Hjälp oss att marknadsföra filmer som spräcker myter om monarkin! dök först upp på Republikanska föreningen.

Inlägget Kungen blockerar bostäder i Stockholm dök först upp på Republikanska föreningen.

Republikanska föreningen har därför tagit fram tio kortfilmer gällande myter om den svenska monarkin och om republik som statsskick. Dela de filmer du gillar i sociala medier. Låt oss tillsammans spräcka myterna om monarkin!

1. Blir en republik i Sverige som i USA?

2. Är monarkin bra för exporten?

3. Republik mer demokratiskt än monarki?

4. Är monarkin bra för turismen?

5. Är monarkin en modern symbol för Sverige?

6. Republik = Synd om kungen?

7. Har kungen ingen makt?

8. Är republik billigare än monarki?

9. Är republik mer jämlikt än monarki?

10. En galen president i Sverige?

Inlägget Myter om monarkin dök först upp på Republikanska föreningen.

Stort tack för väldigt vackra ord!

Stort tack för utmärkelsen!

Och stort tack för det fina sällskap jag nu får befinna mig i: både ert sällskap här i dag, på Republikanska föreningens kongress och förstås i det fina sällskap jag hamnar i som utsedd till Årets republikan.

Sällskapet är viktigt. För det är inte utan att det är lite ensamt ibland att vara republikan. I vardagen är vi inte i majoritet och inte heller är vår hjärtefråga högst upp på dagordningen.

Jag har varit republikan lika länge som jag har varit politiskt engagerad – och det är länge. Jag har också varit medlem i Republikanska föreningen i många år. Man ska inte säga att det var bättre förr, för det var det inte, i synnerhet inte när vi tittar på monarkins historia. Men det är klart att jag – som socialdemokrat och numer socialdemokratisk riksdagsledamot – ibland fantiserar om hur det skulle ha varit att om jag hade varit jag i en annan tid. Jag tänker ofta på 1966. Det var då 32 socialdemokratiska riksdagsledamöter undertecknade en gemensam motion i riksdagen om att se över det svenska statsskicket.

Den motionen landade väl. Den la grund för ett annat politiskt samtal, för Torekovskompromissen och för 1974 års regeringsreform. Därför är monarkens roll i statsskicket i dag begränsat till ceremoniella uppgifter och han förväntas inte uttala sig i politiskt känsliga frågor och ska passa sig noga från att får det att framstå som att ett motsatsförhållande råder mellan honom själv och regering och riksdag.

Det var en annan tid.

När Torekovskompromissen slöts hade socialdemokraterna egen majoritet i riksdagen.

Det har vi inte haft sedan dess.

I grunden är mitt partis inställning till monarkin densamma i dag som då och jag tror att en lika stor andel av mina partivänner och av alla riksdagsledamöter är för republik nu som då. Men det finns – och det håller också jag själv med om – så många frågor som är viktiga, både i den omvärld som påverkar oss alla och här i Sverige.

Det är var också en annan tid i världen då 1966 och 1971, när diktaturer ifrågasattes och kolonier bröt sig loss och en ny världsordning stundade. 

I dag är demokratin inte längre lika självklar. Vi ser hur auktoritära krafter vinner mark runtom i världen. Partier som ifrågasätter grundläggande rättigheter får allt större utrymme och allt fler röster.

Och denna vinter och vår kan vi i realtid se hur den demokratiskt valde presidenten agerar i det land som vi känner som den största och stabilaste, mest solida republiken i världen. Donald Trump agerar i direkt strid med grundläggande demokratiska principer och USA:s konstitution. Just nu får vi, dag för dag, bevis för att republik inte är någon garanti för jämlikhet, ett gott styrelseskick eller för att rättsstatens principer upprätthålls.

Men det gör inte att argumenten för republik eller mot monarkin svagare. Tvärtom. Det är i tider som dessa som vi måste hålla fast vid de grundläggande principerna som driver oss i vårt arbete för att Sveriges statschef ska utses utifrån grundläggande principer om demokrati, jämlikhet, lämplighet, öppenhet och ansvarsutkrävande. Om inte vi håller fast vid principerna – vem ska då göra det?

Jag tackar för utmärkelsen och för stödet från Republikanska föreningen. Det stärker mig i min övertygelse och det ger mig energi att fortsätta driva frågorna där jag är.

Och jag tänker att en kongress lägger en bra grund för arbetet framåt för alla. Jag tänker att vi alla kan lägga i en högre växel under 2025.

Förr eller senare kommer också Sverige att bli en republik. Tillsammans kan vi se till att det blir förr och inte en dag senare än så.

Tack!

Karin Sundin,
riksdagsledamot (S)

Inlägget Sverige kommer att bli en republik dök först upp på Republikanska föreningen.

– Företeelsen kunglig hovleverantör är, som så mycket annat med kungahuset, otidsenlig och stötande. Detta system, där företagare i maskopi med kungahuset får snylta på riksvapnets glans, borde omedelbart avskaffas, säger Republikanska föreningens ordförande Niclas Malmberg.

Hovleverantör är en hedersutnämning som beviljas av kungen som bevis på att företagets produkter eller tjänster är uppskattade av någon medlem av kungafamiljen. Det företag som blir hovleverantör får diplom och rätt att använda det särskilda emblemet och riksvapnet i sin marknadsföring.

Inlägget Skrota systemet med kungliga hovleverantörer dök först upp på Republikanska föreningen.

– Varför ser vi inte samma upprörda debatt när kungen frotterar med Putinkramare som när partiledare umgås med gängkriminella, trots att det är något som kan skada Sveriges anseende i omvärlden, frågar sig Republikanska föreningens ordförande Niclas Malmberg.

Det var i samband med att kungen besökte Americas Cup-tävlingarna i Barcelona som han i ett inlägg på Facebook syns tillsammans med Torbjörn Törnqvist, som länge varit en av de största exportörerna av rysk olja och gas – och det även efter ockupationen av Krimhalvön och efter att Ryssland inledde sitt fullskaliga krig i Ukraina.

– Besöket syns inte i hovets offentliga kalender på deras webbplats, så möjligtvis vill kungen inte skylta offentligt med sitt samröre med Törnqvist, men det gör det inte mindre omdömeslöst. Sverige kan inte ha en kung som inte markerar avstånd mot personer som tjänar pengar på Rysslands krig i Ukraina, avslutar Niclas Malmberg.

Inlägget Kungen agerar omdömeslöst som umgås med Putinkramare dök först upp på Republikanska föreningen.

Inlägget Avskaffa apanaget – ge kungen en månadslön dök först upp på Republikanska föreningen.

Inlägget Mikael Bergling är Årets republikan dök först upp på Republikanska föreningen.