Inlägget Grattis på 80-årsdagen, Republiken Island! dök först upp på Republikanska föreningen.

– I en demokrati ska alla offentliga ämbeten vara öppna för alla medborgare. Därför ska posten som svensk statschef i framtiden inte gå i arv inom en utvald familj. Vi kan inspireras av Island, som i samband med sin självständighet valde att bli en republik. Precis som Island måste vi i Sverige välja att lägga monarkin bakom oss, säger Republikanska föreningens ordförande Yasmine Larsson.

– En svensk republik blir naturligtvis inte en kopia av den isländska modellen, men det finns lärdomar att dra. De har en bättre metod för att utse statschef än vad vi har. Jag hoppas att det isländska presidentvalet får viss uppmärksamhet i svensk media och att fler medborgare får upp ögonen för hur vi kan utveckla vår demokrati, avslutar Republikanska föreningens ordförande Yasmine Larsson.

Inlägget Kan Island, kan Sverige dök först upp på Republikanska föreningen.

Syftet var att på plats följa presidentvalet (30 juni) och studera utformningen av Islands republikanska statsskick, för att samla erfarenheter som kan inspirera i arbetet för en svensk republik.

Några studiebesök genomfördes runt om i Reykjavik: på Islands statliga radio och TV, Svenska ambassaden och Föreningen Norden. Delegationen besökte flera presidentkandidaters valkontor och en valvaka, och talade med ett antal personer aktiva i isländsk politik och förvaltning.

Läs rapporten här!

Läs gärna även Helena Tolvheds blogginlägg om studieresan.

Inlägget Rapport från studieresa till presidentvalet i Island dök först upp på Republikanska föreningen.

– Island valde republik och inte monarki vid självständigheten 1944. I den folkomröstning som genomfördes röstade 95 procent för en republikansk konstitution. Stödet för republik ökar långsiktigt i Sverige och det är hög tid att börja diskutera övergången till ett fullt ut demokratiskt statsskick även här. Att den svenska monarkin kommer att avskaffas är uppenbart, säger Republikanska föreningens vice ordförande Mia Sydow Mölleby.

Republikanska föreningen har under året intensifierat arbetet för att införa republik. En grundlagsutredning presenterade under våren konkreta förslag på hur republiken kan utformas i Sverige.

– Sveriges statschef ska i framtiden inte födas fram i en utvald familj. Precis som på Island måste ämbetet tillsättas på demokratisk väg. Den svenska republiken blir naturligtvis inte en kopia av den isländska, men det finns lärdomar att dra. Monarkin är en feodal kvarleva och republik är statsskicket för Sverige i framtiden, säger Helena Tolvhed, ledamot i Republikanska föreningens styrelse.

Mia Sydow Mölleby och Helena Tolvhed leder en delegation som besöker Reykjavik i samband med presidentvalet lördagen den 30 juni.

Inlägget Isländskt presidentval lockar svenska republikaner dök först upp på Republikanska föreningen.

Finland och Island tar härmed hänsyn till sitt kulturarv, en brasklapp till alla hysteriska monarkister som fått för sig att vi republikaner vill radera ut historien och börja om från år noll, som i Maos Kina, eller militärens Burma.

Båda dessa nordiska nationer blev republiker i samband med sina självständighetsförklaringar, Finland 1917 och Island 1944. Finlands republik är ett resultat av en typiskt mogen, finsk kompromiss mellan konservativa och radikala politiska krafter.

Många konservativa ville ha monarki och man hade t.o.m. sett ut en tysk prins för ändamålet, en eftergift för de mycket turbulenta tider man levde i och tron på att militärstaten Tyskland skulle kunna freda Finland.

De radikala ville å sin sida prompt ha en republik och så blev det, men man möttes halva vägen när de konservativa accepterade presidenten under förutsättning att ämbetet hade en stark konstitutionell makt. Finland har därför ett av de starkaste presidentämbeten i världen.

Island blev precis som Finland självständigt mitt under ett brinnande världskrig. Det hade existerat en självständighetsrörelse på Island, liksom i Finland, ända sedan 1800-talet och det sista unionsavtalet med Danmark tecknades 1918, på 25 år. Den tyska ockupationen av Danmark 1940 följdes direkt av en brittisk ockupation av Island, båda händelserna ändrade Islands öde radikalt.

1941 tog USA över försvaret av Island, efter att ha blivit inbjudna av den isländska regeringen. När unionsavtalet med Danmark gick ut 1943, valde den isländska regeringen att inte inleda förnyade samtal med Köpenhamn, eftersom deras ö då kunde hamna rakt i blickfånget för en väpnad konflikt med Tyskland. Allt detta skedde med amerikanarnas goda minne. 1944 röstade nästan 100 procent av islänningarna i två separata folkomröstningar för självständighet och för en republikansk konstitution.

Den självständiga republiken Finland fick en oändligt mycket mer turbulent historia än Island, med ett blodigt inbördeskrig, en fruktansvärd kamp mot den sovjetiska övermakten i två krig, och som den enda nationen efter andra världskriget som betalade hela sin krigsskuld.

Finlands sötebrödsdagar fick vänta på sig, men jag tror inte man hade lyckats lotsa sig ur alla svårigheterna med sådan politisk och diplomatisk finess, så utmärkande för finsk statskonst, om man inte haft ett modernt statsskick, det vill säga en republik. Mauno Koivisto, Finlands nionde president (1982-1994), har sagt att ”Finland alltid varit välsignat med mycket kloka presidenter”.

Det är så sant som det är sagt.

Av: Torbjörn Kvist

Inlägget Republiken Norden dök först upp på Republikanska föreningen.