As many Danes were cheering on the street as Queen Margrethe passed by in her golden chariot, the Alliance of European Republican Movements met in the centre of Copenhagen to plan how to best make sure that she and her royal colleagues would loose their privileged positions.

“Most Europeans define themselves as democrats. Therefore it is absolutely unreasonable that we still have heads of state in Europe that are born into privileges and power which is the case in Denmark, Belgium, UK, Sweden, Norway, and The Netherlands. Since AERM was founded in 2010 we have worked across borders to end this outdated and undemocratic practice, which is a clear breach of human rights,” says spokesperson for the Danish movement, Arvid Aagaard.

In Sweden 32 % of the population is republican, in Denmark 16 %, and in United Kingdom 18%. So, just in these countries alone, the number of declared republicans adds up to around 15 million. The six member organizations of AERM together have 14 000 paying members and more than 32 000 active followers and supporters on Facebook. The large support for republicanism taken into consideration, republican movements call for more a more critical public debate.

“There is very little critical debate about monarchy in most of the AERM member countries. Even though monarchies are dependent on public funds and have a lot of informal power, they are not scrutinized in the same transparent way as other institutions. We need a free debate as well as accountability for the use of taxpayer’s money“, says Graham Smith, spokesperson from UK.

For further information on AERM and its member organizations, please visit: www.aerm.org

For further comments on the AERM meeting in Copenhagen:
Arvid Aagaard: Mobile: +45 29863638 Email: arvidaagaard@gmail.com

Inlägget Time for the monarchies of Europe to retire dök först upp på Republikanska föreningen.

Finland och Island tar härmed hänsyn till sitt kulturarv, en brasklapp till alla hysteriska monarkister som fått för sig att vi republikaner vill radera ut historien och börja om från år noll, som i Maos Kina, eller militärens Burma.

Båda dessa nordiska nationer blev republiker i samband med sina självständighetsförklaringar, Finland 1917 och Island 1944. Finlands republik är ett resultat av en typiskt mogen, finsk kompromiss mellan konservativa och radikala politiska krafter.

Många konservativa ville ha monarki och man hade t.o.m. sett ut en tysk prins för ändamålet, en eftergift för de mycket turbulenta tider man levde i och tron på att militärstaten Tyskland skulle kunna freda Finland.

De radikala ville å sin sida prompt ha en republik och så blev det, men man möttes halva vägen när de konservativa accepterade presidenten under förutsättning att ämbetet hade en stark konstitutionell makt. Finland har därför ett av de starkaste presidentämbeten i världen.

Island blev precis som Finland självständigt mitt under ett brinnande världskrig. Det hade existerat en självständighetsrörelse på Island, liksom i Finland, ända sedan 1800-talet och det sista unionsavtalet med Danmark tecknades 1918, på 25 år. Den tyska ockupationen av Danmark 1940 följdes direkt av en brittisk ockupation av Island, båda händelserna ändrade Islands öde radikalt.

1941 tog USA över försvaret av Island, efter att ha blivit inbjudna av den isländska regeringen. När unionsavtalet med Danmark gick ut 1943, valde den isländska regeringen att inte inleda förnyade samtal med Köpenhamn, eftersom deras ö då kunde hamna rakt i blickfånget för en väpnad konflikt med Tyskland. Allt detta skedde med amerikanarnas goda minne. 1944 röstade nästan 100 procent av islänningarna i två separata folkomröstningar för självständighet och för en republikansk konstitution.

Den självständiga republiken Finland fick en oändligt mycket mer turbulent historia än Island, med ett blodigt inbördeskrig, en fruktansvärd kamp mot den sovjetiska övermakten i två krig, och som den enda nationen efter andra världskriget som betalade hela sin krigsskuld.

Finlands sötebrödsdagar fick vänta på sig, men jag tror inte man hade lyckats lotsa sig ur alla svårigheterna med sådan politisk och diplomatisk finess, så utmärkande för finsk statskonst, om man inte haft ett modernt statsskick, det vill säga en republik. Mauno Koivisto, Finlands nionde president (1982-1994), har sagt att ”Finland alltid varit välsignat med mycket kloka presidenter”.

Det är så sant som det är sagt.

Av: Torbjörn Kvist

Inlägget Republiken Norden dök först upp på Republikanska föreningen.