Hennes glädje har värmt oss.

Hon är ju rätt så bra ändå. Kronprinsessan Victoria.

Få personer har fått tillgång till den typen av alldeles unik samhällsorientering och lång förberedelseperiod inför att bli statschef. Få personer känner vårt land lika väl som Victoria och kungafamiljen. Genom otaliga resor och möten, studiebesök och samtal med svenskar verksamma i stort sett varje samhällssektor på alla nivåer har kronprinsessan, vår blivande statschef, fått lyssna och lära sig av tusentals svenskar genom åren.

Vårdarbetare, busschaufförer, poliser, lärare, forskare, företagsledare och många andra yrkespersoner har fått möjlighet att berätta om och förklara sin verklighet och betydelsen av sina arbeten för Sveriges utveckling och framtid, för vår blivande statschef.

Att ägna och viga hela sitt liv åt en enda uppgift är få förunnat.

Tillsammans har vi utbildat och förberett vår blivande regent för sin stora uppgift.

Victoria är kanske den mest lämpade personen någonsin att tillträda som svensk regent den dagen det väl blir aktuellt.

Jag har därför en bekännelse att göra: Jag tror att Victoria kommer att bli en alldeles utmärkt statschef.

Och, är ni redo? Jag skulle till och med kunna tänka mig att rösta på Victoria som statschef.

Men det är någonting som skaver.

För trots att de som personifierar vårt förlegade statsskick nästan ständigt är i rampljuset, är det förvånande lite vi känner till om dem. Jag skulle nog vilja hävda att kronprinsessan Victoria och övriga kungafamiljen vet mer om det svenska folket, än vad vi vet om dem.

Vi vet en hel del om deras motgångar, passioner, sorger, brister, prestationer. Misstag som blir till allmängods, klippta band som blir till charader.

Men vi vet förhållandevis lite, ja i stort sett ingenting, om vilka värderingar det är som vägleder kronprinsessan genom livet.

Vad står den blivande statschefen för? Vad tror hon på? Vad är viktigt? Vilka åsikter har hon om vad?

Vilka målkonflikter ser hon i utvecklingen för vårt land?

En stor anledning till att vi vet så lite om vilka åsikter som vägleder medlemmarna i kungafamilj och vår blivande statschef är den osunda relation som finns mellan min egen yrkeskår i journalistiken och kungafamiljen. Vi har all anledning att vara självkritiska. Att särbehandla makthavare utifrån ärvda titlar, att inte skarpt ifrågasätta varför just de anser sig lämpade att representera vårt land, är att svika det journalistiska uppdraget.

Den förrädiska respekt som många journalister har inför vår icke folkvalda kungafamilj måste upphöra. Om inte vi som journalister ifrågasätter, granskar och kräver svar, kommer monarkins särställning att fortleva längre än vad som är nödvändigt.

Om en statschefs största ansvar och roll är att vara sval uttolkare av vår folksjäl, om statschefen på allvar ska kunna trösta och ingjuta mod i oss under vårt rikes mörkaste stunder – då måste vårt förtroende vara baserat på mer än artiga verksamhetsbesök, välskrivna manus och vaga, allmänt hållna floskler om svenska värderingar som kronprinsessan ändå aldrig på riktigt kan stå upp för eller försvara eftersom det inte bottnar i mer än en plikt, och inte i någon övertygelse.

Störst av allt är demokratin. Det är dags att vända blad. För Sverige, i ny tid.

Csaba Bene Perlenberg,
biträdande politisk redaktör på Helsingborgs Dagblad och ledarskribent på Sydsvenskan
Årets republikan 2021

Fotnot. Csaba Bene Perlenberg höll ovanstående tal när han mottog utmärkelsen för Årets republikan.

Inlägget Ge mig en anledning att rösta på dig, Victoria dök först upp på Republikanska föreningen.

Motiveringen:
”Csaba Bene Perlenberg har varit och fortsätter att vara en stark förkämpe för den republikanska rörelsen. Under det gångna året gjorde han ett utomordentligt arbete i sin roll som dåvarande politisk redaktör på Jönköpings-Posten för att för att lyfta frågan om republik. Inte minst fick han ledarsidan att vända blad i sin tidigare monarkistiska hållning. Därmed är Csaba Bene Perlenberg ett självklart val som Årets republikan 2021.”

– Årets utmärkelse var enkel och naturlig att ge till Csaba Bene Perlenberg. Hans arbete med att lyfta republikfrågan på såväl ledarplats som i det offentliga samtalet via sina sociala medier har varit en frisk fläkt i Sverige och han har bidragit enormt till det mål vi kämpar för. Republikanska föreningen är tacksamma och stolta att kunna tilldela priset för Årets republikan till Csaba Bene Perlenberg, säger Republikanska föreningens ordförande Olle Nykvist.

– Statschefskapet måste vara ett förtroendeuppdrag bland andra. I en modern demokrati ska man göra sig förtjänt av ansvar, inte ärva titlar. Därför är jag väldigt stolt över att Republikanska föreningen uppmärksammat min opinionsbildning som syftar till att göra alla svenska medborgare lika värda, vilket vi inte är så länge monarkin begränsar vad som borde vara svenskars medborgerliga rättighet, att kandidera till att bli statschef, säger Csaba Bene Perlenberg.

Bakgrund:
Republikanska föreningen utsåg Årets republikan för första gången år 2005. Då tilldelades författaren Vilhelm Moberg priset postumt. Priset består förutom äran av ett diplom av den erkände konstnären Carl Johan De Geer.

Exempel på tidigare pristagare:
Thomas Lyrevik (Årets republikan 2018)
Pehr G Gyllenhammar (Årets republikan 2014)
Inga-Britt Ahlenius (Årets republikan 2012)
Lena Andersson (Årets republikan 2011)

Inlägget Csaba Bene Perlenberg är Årets republikan dök först upp på Republikanska föreningen.

Motiveringen:
”Joar Forssell driver republikfrågan med logik, stark pondus och charm. Det har han gjort både i riksdagens kammare och i media. Han vågade sitta ner under kungens medverkan vid riksmötet öppnande och stod därmed upp för demokratin, likhet inför lagen och alla medborgares samma rättigheter. Det var en viktig symbolhandling som skapade debatt om demokrati, vilket det krävs mod för att initiera. Hans markering är något vi i framtiden kommer att minnas med stolthet.”

Kommentar från Republikanska föreningens ordförande Ulf Bergström:
– Allt fler tar ställning för ett Sverige där alla medborgare har samma rättigheter. Det är inte en fråga om, utan när Sverige blir republik. Vi är närmare vändpunkten än vad många vet och därför blir vårt älskade land till republiken Sverige snabbare och enklare än vad många tror, säger Republikanska föreningens ordförande Ulf Bergström.

Bakgrund:
Republikanska föreningen utsåg Årets republikan för första gången år 2005. Då tilldelades författaren Vilhelm Moberg priset postumt. Priset består förutom äran av ett diplom av den erkände konstnären Carl Johan De Geer.

Exempel på tidigare pristagare:
Thomas Lyrevik (Årets republikan 2018)
Pehr G Gyllenhammar (Årets republikan 2014)
Inga-Britt Ahlenius (Årets republikan 2012)
Lena Andersson (Årets republikan 2011)

Inlägget Joar Forssell (L) är Årets republikan dök först upp på Republikanska föreningen.

Motiveringen:
”Republiken Finland fyllde 100 år under 2019. Finland är därmed ett föredöme och föremål för inspiration i Norden. Detta genom att ha blivit första europeiska land där kvinnor fick rösträtt samt för att det var tidigast av alla nordiska länder med att bli en republik där alla medborgare har samma rättigheter.”

Kommentarer från Republikanska föreningens ordförande Ulf Bergström:
– Sverige kan lära av Finland om hur en statschef utses på demokratisk väg, genom presidentval istället för blodsband. Kan Finland, kan Sverige! Det är bättre att svenska medborgare aktivt kan välja statschef, än att en enda, vit, kristen heterofamilj ärver uppdraget som Sveriges statschef. Monarkin är skamlig och strider mot demokratins hela väsen, säger Republikanska föreningens ordförande Ulf Bergström

– Allt fler tar ställning för ett modernt Sverige. Det är inte en fråga om, utan när Sverige blir republik. Vi är närmare vändpunkten än vad många tror och vi kommer därför att bli en republik snabbare och enklare än vad många tror, avslutar Ulf Bergström.

Bakgrund:
Republikanska föreningen utsåg Årets republikan för första gången år 2005. Då tilldelades författaren Vilhelm Moberg priset postumt. Priset består förutom äran ett diplom av den erkände konstnären Carl Johan De Geer.

Inlägget Republiken Finland är Årets republikan dök först upp på Republikanska föreningen.

Den före detta statssekreteraren och VD:n för Riksteatern Thomas Lyrevik publicerade i slutet av år 2018 sin granskande bok Den kungliga kleptokratin. I boken beskriver han detaljerat och initierat hur kungafamiljen använder den svenska staten som privat kassakista, och hur de med hjälp av manipulation och korruption har byggt upp en mångmiljardförmögenhet.

Republikanska föreningens motivering: ”Thomas Lyreviks bok Den kungliga kleptokratin handlar om kungahusets berikning. Boken är en häftig vidräkning och en oerhörd anklagelse. Mängden av källhänvisningar och grundliga genomgångar gör det svårt för hovet att anklaga Thomas Lyrevik för ogenomtänkta påståenden eller slarv. Grundligare kan någon knappast gå till väga.”

– Thomas Lyreviks bok om kungafamiljens berikning och förmögenhetsbildning är oerhört tung och detaljerad. Han har dykt djupt i alla ekonomiska omständigheter och maktkonstellationer för att avslöja hur kungahuset systematiskt använder sin ställning för egen vinning. Hovet och kungen håller tyst och önskar säkert att ingen läser boken, men jag hoppas att många journalister tar upp den kastade handsken, säger Republikanska föreningens ordförande Yasmine Bladelius.

Citat ur boken: ”Det är korruption och maktmissbruk som kungahuset och hovet ägnar sig åt. Moraliskt handlar det om grovt förtroendemissbruk i form av bedrägeri, trolöshet mot huvudman, otillbörlig vinning, förskingring och ett spektrum av jävsoegentligheter som bland annat gränsar till klienteilism, vänskapskorruption och nepotism.”

– När staters högsta företrädare sitter på odemokratiska grunder uppstår närmast undantagslöst kleptokrati. Berikningen bygger på att tillskansa sig tjänster och tillgångar genom att undgå lagen för att sedan skydda det man tagit med hjälp av lagen. Det gäller även statschefen med familj i Sverige, säger Thomas Lyrevik.

Författaren Thomas Lyrevik är 63 år och bosatt på Skånes sydkust.

Bakgrund: Republikanska föreningen utsåg Årets republikan för första gången år 2005. Då tilldelades författaren Vilhelm Moberg priset postumt. Här är fem andra exempel på tidigare pristagare:

Maria Ripenberg (Årets republikan 2015)

Pehr G Gyllenhammar (Årets republikan 2014)

Özz Nûjen (Årets republikan 2013)

Inga-Britt Ahlenius (Årets republikan 2012)

Lena Andersson (Årets republikan 2011)

Inlägget Årets republikan 2018 är Thomas Lyrevik dök först upp på Republikanska föreningen.

Nominera här:

Inlägget Nominera Årets republikan 2017 dök först upp på Republikanska föreningen.

På morgonen lördagen den 1 april samlades medlemmar i Republikanska föreningen på Konferens Spårvagnshallarna i centrala Stockholm för fika och mingel. Det var inledningen på en lång och givande kongressdag.

”Otroligt inspirerande dag, med bra schema/hålltider och samtidigt fanns tid att socialisera i den luftiga, ljusa fina lokalen.” /Citat från en medlem

Workshops: Argumentera bättre för republik!
Under förmiddagen erbjöds ett antal workshops på temat opinionsbildning och påverkan. Syftet med halvdagen var att stärka vår förmåga att påverka andra. Workshopsen var inriktade både på praktiska tips och på inspiration. Deltagarna fick till exempel lyssna på andra ideella organisationer (Byggnads och Unicef) som berättade om kampanjer de bedrivit för att påverka opinionen.

”Byggnads seminarium var riktigt bra, matnyttig info om kampanjer generellt och tydligt demokratifokus.” /Citat från en medlem

Lunch
Efter förmiddagens workshops gavs medlemmarna möjlighet att umgås i mer avslappnade former när föreningen bjöd alla närvarande på lunch i form av olika wraps.

”Det var en trevlig upplevelse och wrapsen var helt underbara.” /Citat från en medlem

Årets republikan
Direkt efter lunchen samlades medlemmarna i den stora kongressalen. Nu skulle Årets republikan avslöjas. Utmärkelsen gick till Emil Mörk, som fick priset för att han har visat hur lätt det är för en enskild person att påverka opinionen om du bara är smart, snabb och har humor. Läs gärna pressmeddelandet, intervjun med SVT eller intervjun med Värmlands Folkblad.

”Årets republikan riktigt klockrent, med inriktning på nätaktivism + SVT som vi ständigt nedslås av.” /Citat från en medlem

Jubileumsseminarium
I år fyller Republikanska föreningen 20 år! Detta firades med ett seminarium i efter lunchen. Republikanska föreningens ordförande Yasmine Larsson intervjuade först de två personer som grundade föreningen 1997, nämligen Fredrik Grinder och Magnus Simonsson. De fick berätta om hur det gick till när de tog initiativet till Republikanska föreningen. I en kort sammanfattning kan sägas att de gick i samma gymnasieklass och diskuterade mycket politik, men var ofta oense i politiska frågor. Båda ville dock verka aktivt för att avskaffa monarkin och ett par år efter gymnasiet tog startade de föreningen genom att skriva insändare för republik.

”Samtalet med grundarna underhållande och avspänt.” /Citat från en medlem

Därefter intervjuades Jakob Lindberg, som var engagerad redan på 1950-talet och träffade både Vilhelm Moberg och Herbert Tingsten. Genom dåvarande Republikanska klubben och dess uppmärksammade aktiviteter blev han som gymnasist övertygad och engagerad republikan. Yasmine Larsson samtalade också med Republikanska föreningens tidigare ordförande Mia Sydow Mölleby, som berättade åren från 2009 när föreningen växte från cirka 2 500 medlemmar till över 10 000 medlemmar.

Kongressförhandlingar
Efter seminariet öppnade Republikanska föreningens ordförande Yasmine Larsson formellt kongressen 2017. Förhandlingarna inleddes med en tillbakablick då styrelsen redogjorde för verksamheten under 2016 samt för hur föreningens ekonomi utvecklats. Revisorer hade granskat både verksamheten och ekonomin. Handlingarna finns att läsa här.

Därefter var det dags att blicka framåt. Medlemmarna tog beslut om att framöver ha kongress vartannat år för att föreningen ska kunna lägga mer kraft på opinionsbildning. Nästa kongress kommer därmed att äga rum i april 2019. Styrelsen fick kongressens uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp som ska ta fram förslag på nya stadgar. När motionerna debatterades kom en längre debatt att handla om huruvida det är önskvärt att Republikanska föreningen tar ställning för en viss form av republik, men beslutet blev att den nuvarande linjen ska fortsätta gälla (föreningen verkar för att avskaffa monarkin och ser olika alternativ för hur republiken kan utformas).

”Kongressen som helhet mycket lyckad.” /Citat från en medlem

Efter debatten om motionerna tog kongressen beslut om verksamhetsplan, budget och medlemsavgift för kommande år (dokumenten finns i kongresshandlingarna). Därefter presenterade valberedningen sitt förslag och kongressen valde enhälligt en ny styrelse för föreningen. Yasmine Larsson fick förnyat förtroende som ordförande. Läs mer om den nya styrelsen i pressmeddelandet ”Vi ska inte ge hovet en lugn stund”.

Kongressmiddag
Dagen avslutades med en kongressmiddag i Gamla stan för dem som så önskade. Det blev buffé, tal, sång och musik. Medlemmar fick möjlighet att diskutera kongressdagen och framtidens republik under trevliga former.

”Väldigt kul kongressmiddag med mycket mingel.” /Citat från en medlem

Styrelsen hoppas se minst lika många medlemmar på kongressen 2019!

Inlägget Kongressdag 2017 med fokus på opinionsbildning dök först upp på Republikanska föreningen.

Emil Mörk är Årets republikan

I samband med nationaldagen 2016 publicerade SVT en artikel med rubriken ”Alla ville få en skymt av lillprinsen”. Emil Mörk skickade då ett mejl till SVT och bad om en dementi då han själv inte alls varit intresserad av att få en skymt av prinsen. Mejlet fick snabbt stor spridning i sociala medier – så stor att SVT till slut ändrade rubriken.

– Emil Mörk får priset som Årets republikan för att han har visat hur lätt det är för en enskild person att påverka opinionen om du bara är smart, snabb och har humor. Något för all republikansk opinionsbildning att inspireras av, säger Republikanska föreningens ordförande Yasmine Larsson.

– Samtidigt sätter årets pris fokus på hur lätt medierna halkar in i att prata om monarkin som om den engagerade alla. I själva verket är opinionen starkt delad och när kungafamiljen visar sig är det bara de närmaste anhängarna som dyker upp. Det är inte medias uppgift att peppa kungen, avslutar Yasmine Larsson.

– Det är klart att jag förstod att SVT inte menade att alla ville titta på prinsen. Men jag var så trött på deras okritiska och oreflekterade sätt att hantera kungahuset att jag valde att agera. Att min dementi fick så stor spridning tyder ju på att det var många i Sverige som delade både mitt inlägg och min åsikt, säger Emil Mörk.

Emil Mörk är 35 år, bor i Karlstad och jobbar som lärare.

Bakgrund: Republikanska föreningen utsåg Årets republikan för första gången år 2005. Då tilldelades författaren Vilhelm Moberg priset postumt. De senaste fem årens pristagare:
Maria Ripenberg (Årets republikan 2015)
Pehr G Gyllenhammar (Årets republikan 2014)
Özz Nûjen (Årets republikan 2013)
Inga-Britt Ahlenius (Årets republikan 2012)
Lena Andersson (Årets republikan 2011)

Kontaktpersoner:
Yasmine Larsson, ordförande för Republikanska föreningen
Mobil: 072-538 41 94
E-post: yasmine.larsson@repf.se

Emil Mörk, medborgare
Telefon: 070-373 57 06
E-post: mork.emil@gmail.com

Inlägget Emil Mörk är Årets republikan dök först upp på Republikanska föreningen.

Nominera här:

Inlägget Nominera Årets republikan 2016 dök först upp på Republikanska föreningen.