Kungen är inte längre enbart en opolitisk symbolisk gestalt

Kungen ska inte ta upp politiska frågor och enbart vara en symbolisk gestalt, men det är bevisligen inte så.

Ett av huvudargumenten bland rojalister och andra som vill bevara kungahuset är att kungen enbart är en symbolisk gestalt, opolitisk men kulturellt samlar det svenska folket, representerar svenska värderingar och är en slags symbolisk huvudgestalt för Sverige som nation.

Detta kan tyckas som en väldigt fin tanke om den efterlevdes. Problemet dock är att den inte gör det och det är en av anledningarna till att jag är aktivt emot monarkin och för republik.

För att vara väldigt tydlig så handlar denna artikel inte alls om att ta ställning för eller emot vissa politiska frågor utan enbart belysa att kungen ej bör uttala sig om politiska frågor då hans opolitiskhet är incitamentet på vilket hans roll idag vilar. Att vara en symbolisk gestalt eller en politisk megafon är två vitt skilda saker.

Kungen används ofta som ett politiskt slagträ då politiker vet att folk i gemen har stor respekt för honom och även ömmar för hans position. Att vara född till offentligt ämbete och förväntas att utföra det gör att personer lyssnar mer på honom än vanliga personer som uttalar sig om något. Då han inte heller är politiker så analyseras inte hans uttalanden lika seriöst som om han vore en politiker. Men kungens informella makt är stor då han har ett högt värde som opinionsbildare.

Bland annat sa kungen under ett statsbesök i maj angående NATO och försvarssamarbetet med Finland: ”Det rör sig om ett historiskt vägval. Som vi gör sida vid sida med vårt broderland!” Vidare så fortsatte Kungen ytterligare med att påtala hur viktigt han ansåg att samarbetet mellan Sverige och Finland är.

Kungen har även uttalat sig väldigt positivt till NATO under Folk och Försvars-konferensen i Sälen.

Detta fall är inte det enda fallet som kungen uttalat sig om. EU har också förespråkats av kungen. ”Vi måste fortsätta tro på EU!” Ett uttalande som fälldes under Riksmötets öppnande den 12 september år 2016.

Det finns många fall då kungen har uttalat sig politiskt och refereras ofta till som en ”icke-politisk talesperson för Sverige.” Faktum är dock att han inte är opolitisk och att han blivit än mer politisk med åren.

Kungen bör inte uttala sig om saker som är politiska sakfrågor. Givetvis är det naturligt för kungen att uttala sig emot krig, för mänskliga rättigheter, emot svält och dylika demokratiska kärnfrågor. Men som ovannämnda exempel visar på så är det inte bara icke ideologiska allmängiltiga saker som kungen uttalar sig om.

Även om jag är emot monarki principiellt så bör vi dissekera den grund som dagens monarki vilar på. Modern monarki bygger på att en person är en samlande symbol för folket och inte engagerar sig/uttalar sig i ideologiska frågor. Det är även det som gör att kungen har åtalsimmunitet i Sverige och enbart kan åtalas av domstolen i Haag enligt Romstadgan. Man ansåg att då han vare sig fick rösta eller uttala sig politiskt så var åtalsimmunitet logiskt. Vilket jag håller med om! Men vid 1974 års grundlag så ändrades detta. Kungen fick återigen rösta och kungen har sedan dess blivit mer och mer politisk.

Som jag skrev tidigare i texten så är jag principiellt emot monarki. Men det är också viktigt att vi även granskar de praktiska bevekelsegrunderna för detta rent juridiskt. Som både jurist och privatperson så känner jag att det är min skyldighet att informera om att den grund som den moderna monarkin vilar på inte existerar idag eftersom rekvisiten som stipulerats enligt den moderna monarkin inte längre efterföljs. Kungen har i mångt och mycket blivit det han inte skulle bli och fick bli, det vill säga en politisk figur som används för att vara en megafon för diverse politiska idéer.

Detta är vare sig förenligt med den moderna monarkin eller den moderna demokratin!


Christian Pavón,
jurist samt även journalist för tidningen Newsvoice

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Få de senaste nyheterna, krönikorna och uppropen genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev. Skickas ut en gång i månaden.