Republikanska föreningen har i oktober 2016 lämnat följande remisssvar på SOU 2016:19, Barnkonventionen blir svensk lag:
Sammanfattning
Vi tar inte ställning vare sig i frågan om inkorporering av barnkonventionen eller till Barnrättighetsutredningens slutsatser i övrigt, men anser att utredningen bör kompletteras med en utredning av motsättningar mellan barnkonventionen och statsskicket, samt hur dessa kan lösas genom grundlagsändringar. Vi menar att arvsmonarkin är oförenlig med barnkonventionens krav att barnets bästa ska sättas i främsta rummet. Monarkin innebär nämligen en begränsning av unga tronarvingars frihet, skydd och rätt att självständigt utveckla sin identitet.
Våra synpunkter
Sveriges statsskick – monarkin – innebär att barn i en viss, utvald familj explicit eller implicit fråntas många individuella friheter ifråga om t. ex. fritt tänkande, sexualitet, religion etc. Detta bör ställas mot det barnrättsbaserade synsätt som lyfts fram i Barnrättighetsutredningens betänkande, och som ”kräver att varje barn erkänns, respekteras och skyddas som rättighetsbärare med en individuell personlighet, egna behov och intressen samt personlig integritet” (s. 286).
Monarkin är dock inskriven i våra grundlagar, och i Barnrättighetsutredningens uppdrag ingår inte att ”överväga eller föreslå ändringar i grundlag” (s. 527). Vi vill därför se en kompletterande utredning av motsättningarna mellan barnkonventionen och Sveriges grundlagar, specifikt vad gäller statsskicket. Den nya utredningen bör även ge förslag till grundlagsändringar som kan lösa eller minska dessa motsättningar.
Barnets rätt till religionsfrihet
Successionsordningens ställer idag krav på kristen protestantisk bekännelse av monarken, och att dennes barn växer upp och fostras i samma tro. Barnkonventionen, å andra sidan, stadgar barnets rätt till religionsfrihet.
Barnets rätt till skydd mot våld och misshandel från närstående
Regeringsformen fastslår att monarken inte kan åtalas för brott. Detta innebär ett svagare skydd för barnen i kungafamiljen än för andra barn.
Barnets rätt att självständigt utveckla sin identitet
Att som barn växa upp som tronföljare, med tillhörande kontroll från såväl familj, riksdag/regering och ett ständigt massivt mediapådrag – liksom de säkerhetsrisker som familjen lever med – innebär en av grundlagarna påbjuden inskränkning av dessa barns frihet att utveckla, hitta och uttrycka sin identitet ur olika aspekter, inte minst vad gäller val av yrkesbana. Det måste markeras att också monarkens barn är individer, och som sådana egna rättighetsbärare.