Vad är bästa vägen framåt?
Monarkin överlever bara så länge det inte sätts alltför mycket ljus på den. Vi har sett hur våra medlemssiffror ökar när det varit stora offentliga evenemang kring monarkin såsom bröllop och dop, därmed är det många som egentligen är republikaner men som inte tänker på det förrän kungahuset själva blottar det. Därför är det viktigt att vi fortsätter lyfta frågan, särskilt bland yngre.

Vad hoppas du uppnå som ordförande?
Jag hoppas kunna utveckla föreningens arbete inom både utåtriktade verksamhet och även i fråga om medlemsvärvning. För att föreningen ska kunna vara livskraftig framåt måste vi kunna vara en självklar del av den offentliga debatten och se till att det finns en intern återväxt.

Inlägget Olle Nykvist är ny vid rodret dök först upp på Republikanska föreningen.

Inlägget Intervju med Jennie Nises dök först upp på Republikanska föreningen.

– Det är hedrande att få leda denna förening med övertygade, engagerade medlemmar, en bra styrelse och kansli med de olika nödvändiga kompetenserna för att se till att Sverige blir republik. Vi har alla pusselbitar som behövs och blir ett tight gäng. Nu har vi ett ansvar att fånga detta ögonblick när demokratin och grunden i Sveriges statsskick är i fokus och allt fler vill att Sverige inte lever med dubbelmoralen i vårt statsskick, utan att alla medborgare ska samma rättigheter.

Varför är du republikan?

– Jag läste statsvetenskap och juridik och insåg redan då hur bisarrt ojämlikt vårt statsskick var, där en enda familj gynnades. Då var det mer principiellt. Idag är det mer för att se till att Sverige blir ett bättre land för mina och andras barn. För alla svenska barns framtid. De ska få växa upp i ett land där alla medborgare har samma rättigheter. Lärare ska inte behöva försöka förklara det oförklarliga, att Sverige är ett land som bygger på att alla medborgare har lika värde, när det inte är så med monarki.

Vad hoppas du kunna uträtta som ordförande?

– Vi ska se till att Sverige blir republik! Svårare än så är det inte. Vi kan inte längre blunda för dubbelmoralen i grundlagen, och tro att vi har religionsfrihet, att alla medborgare är lika värda, när verkligheten är helt annan. Det här ska vi sätta i fokus, för politiker och media, och vara obekväma. Vi ska få dem och allt fler att inse att kejsaren är naken och att vi inte kan ha ett medeltida statsskick.

Hur skapar vi ett starkt folkligt stöd för republik?

– Det ökar redan mycket. Det är vi som har medvind. Det gäller för det första att allt fler inser att den här jordbävningen faktiskt är på väg att ske. När fler ser att det här är på gång kommer också fler att stötta övergången till ett samhälle där alla har samma rättigheter. Allt färre är för monarki. När jag började var det enbart 10–15 procent som var för republik. Idag är uppemot 35-45 procent för att Sverige ska ha jämlikhet, religionsfrihet och mänskliga rättigheter för alla medborgare, det vill säga republik, i olika undersökningar och beroende på hur du ställer frågan. De allra flesta medborgare är egentligen för dessa värderingar. Vi ska peka på alla vansinniga delar av Sveriges statsskick med monarki, som gör att Sverige bryter mot grundläggande värderingar. Vi lever alltså med en offentlig blind fläck, en förljugen Sverigebild, där vi tror att vi mänskliga rättigheter för alla, men det har vi inte. Vi kan inte längre blunda för detta. Vi ska ha mänskliga rättigheter för alla även i Sverige.

Republikanska föreningen har över 10 000 medlemmar. Vad kan en enskild medlem göra för att påverka?

– Ju mer du engagerar dig desto snabbare blir Sverige ett jämlikt land där alla medborgare har samma rättigheter. Det är gemensamt ansvar, att göra lite mer. Se till att bestämma dig att lägga två, fem eller tio timmar i månaden, sätt ett mål att själv skriva en tweet i veckan om jämlikhet, en insändare eller Facebookinlägg i månaden så att vi får lika värde för alla medborgare även i Sverige. Våga vägra monarki helt enkelt. Det är inte ett enmansjobb, eller styrelsen eller kansliet som gör att Sverige blir republik. Det är genom styrkan i allt fler aktiva medlemmar som vi snabbare blir republik. Det är tillsammans vi ser till att det sker, genom att var och en regelbundet skriver en insändare eller till exempel kontaktar sin lokala partiförening med en motion i frågan. Alla krafter behövs!

Vad tycker du är Republikanska föreningens styrka?
– Vi har historien på vår sida. Att Sverige blir och är en republik kommer att ses som självklart, även om det först kommer att hånas, sedan starkt ifrågasättas, innan republiken blir verklighet.

Vi har tillfället, nu när vi diskuterar farorna i förtroendet för demokratin och det minskade stödet för medier. Då kan vi inte ha en blind fläck och dubbelmoral som en grundsten i vårt statsskick. Allt fler inser att vi inte längre kan ha ett system där en familj ska ärva arbetet som Sveriges statschef, utan att alla barn, alla medborgare ska kunna drömma om att ha rätten till att ansöka till ett ämbete som betalas av skattemedel. Det går inte att låtsas längre som om man inte ser eller inte vet om det här. Thomas Lyreviks nya bok Den kungliga kleptokratin kan användas av medierna, Uppdrag Granskning, och Riksrevisionen för att avslöja korruptionen och maktmissbruket som gynnar en enda familj. Vi har medvind. Det ska vi utnyttja.

Hur ska frågan kring vårt statsskick få ännu större uppmärksamhet?

– Tre saker:

För det första ska vi bli mer aktiva. Vi ska bättre belysa hur kultur- och sportmänniskor skäms över att vara tvungna att ta emot priser och utmärkelser av den ”kungliga” familjen som bara har ärvt jobbet som Sveriges statschef, utan att själva ha presterat.

För det andra ska vi ska vara en blåslampa på politiker, medier och NGO:s och fråga om de vill ha jämlikhet, mänskliga rättigheter och religionsfrihet – även i Sverige. Vi ska vara obekväma och få dem att sluta blunda och se till att få skarpa politiska förslag om övergången till republik.

För det tredje ska vi ska koppla det med behovet av att ”kungahuset” finanser inte redovisas ordentligt. Kostnaderna för denna så kallade ”kungafamilj” ökar i och med att de är allt fler. Så genom att kombinera att titta på de principiella argumenten och känslan för hur skamligt detta system är, med den folkliga ilskan kring ”kungafamiljens” finanser och kostnaderna för dem. Sedan måste alla goda krafter i föreningen och samhället som är för jämlikhet på riktigt blir mer aktiva.

Inlägget Möt Ulf Bergström, ny ordförande för Republikanska föreningen. dök först upp på Republikanska föreningen.

Hur tänker du driva republikfrågan i riksdagen?

Vad kan göras för att ändra opinionen?
– Genom att fortsätta att berätta om det orimliga i vår monarki och synliggöra vilken makt vårt kungahus fortfarande har.

Hur kan vi minska det politiska motståndet för att driva republikfrågan?
– Vi behöver stödja framförallt unga politiker som vill ha republik som är med i partier som idag är för monarkin.

Vad kommer att krävas för att få till en folkomröstning om frågan?
– Att en majoritet av riksdagens skulle ställa sig bakom det kravet. Men förändringar sker aldrig i Riksdagen, det börjar alltid utanför hos vanligt folk på gator och torg.

Du får gärna kryssa Håkan Svenneling eller någon av de andra republikanska riksdagskandidaterna. Du hittar kandidater från olika partier över hela landet i vår sammanställning.

Foto: Sveriges riksdag

Inlägget Intervju med Håkan Svenneling (V) dök först upp på Republikanska föreningen.

Vad kan göras för att ändra opinionen?
– Det går att se att opinionen förskjutits över tid, och på längre sikt så är jag övertygad om att svenska folket inte vill att statschefen ska ärva sin titel, utan förtjäna det i ett val. För oss som vill dit gäller det att fortsätta arbetet, genom att ta diskussioner och argumentera. Det är ett långsiktigt arbete.

Hur kan vi minska det politiska motståndet för att driva republikfrågan?
– Genom att se det som en demokratifråga. Det är ett otidsenligt system.

Vad kommer att krävas för att få till en folkomröstning om frågan?
– Jag är inte säker på att en folkomröstning är det bästa sättet att få till en förändring. Oavsett så krävs det att opinionen för att avskaffa monarkin är stark för att det ska hända.

Du får gärna kryssa Rasmus Ling eller någon av de andra republikanska riksdagskandidaterna. Du hittar kandidater från olika partier över hela landet i vår sammanställning.

Foto: Sveriges riksdag

Inlägget Intervju med Rasmus Ling (MP) dök först upp på Republikanska föreningen.

Hur tänker du driva republikfrågan i riksdagen?

Vad kan göras för att ändra opinionen?
– Folkbildning, det vill säga samtal med fakta som underlag. Ordna möten, skriva artiklar, samla till diskussioner och så vidare. Allt det klassiska folkbildningsarbete som ofta är det som lagt grunden för beslut i riksdagen. I och med att vi också har ökande nationalism i Sverige tror jag att allt fler är beredda på att både försvara och fördjupa demokratin och då är den här frågan verkligen aktuell.

Hur kan vi minska det politiska motståndet för att driva republikfrågan?
– Genom att fler och fler utanför riksdagen, genom inbjudningar till debatter och diskussioner, pressar de riksdagspartier som nu är passiva, trots att kravet på republik finns i deras partiprogram.

Vad kommer att krävas för att få till en folkomröstning om frågan?
– Opinionen måste först bli betydligt starkare än den är idag. En folkomröstning ska komma i ett läge när det finns en möjlighet att ”vinna”. Ett negativt resultat kan ”begrava” frågan politiskt för lång tid framåt.

Du får gärna kryssa Gudrun Schyman eller någon av de andra republikanska riksdagskandidaterna. Du hittar kandidater från olika partier över hela landet i vår sammanställning.

Foto: schyman.se

Inlägget Intervju med Gudrun Schyman (F!) dök först upp på Republikanska föreningen.

Hur tänker du driva republikfrågan i riksdagen?

Vad kan göras för att ändra opinionen?
– Genom att fokusera på de frågor som det svenska folket faktiskt håller med om – såsom det orimliga att apanaget växer och att det inte finns någon insyn i kungahusets ekonomi. Jag tror även att fokusera på det orimliga med att så många personer bekostas av staten är en fråga man bör driva hårdare. Familjen Bernadotte är populär, och även jag tycker kronprinsessan är en vänlig person. Så att enkom fokusera på att införa republik så snabbt som möjligt tror jag är tufft. Delsegrar måste vinnas först.

Hur kan vi minska det politiska motståndet för att driva republikfrågan?
– Jag tror man kan få med sig många fler ledamöter om man fokuserar på specifika frågor än att de ska ta klivet och driva republikfrågan direkt.

Vad kommer att krävas för att få till en folkomröstning om frågan?
– Jag tror inte att det kommer hända men det är ett bra sätt att driva opinion från Republikanska föreningens sida. Förändringar kommer ske successivt och inte genom en omvälvande folkomröstning om en specifik familjs vara eller icke vara.

Du får gärna kryssa Robert Hannah eller någon av de andra republikanska riksdagskandidaterna. Du hittar kandidater från olika partier över hela landet i vår sammanställning.

Foto: Sveriges Riksdag

Inlägget Intervju med Robert Hannah (L) dök först upp på Republikanska föreningen.

Hur tänker du driva republikfrågan i riksdagen?

Vad kan göras för att ändra opinionen?
– Fortsätta med att påpeka det orimliga i att det i formell mening viktigaste ämbetet i Sverige kan ärvas. Påpeka det orimliga i att ett litet barn från sin födelse är bestämd för ett visst yrke och inte själv kan välja hur hennes liv ska bli.

Hur kan vi minska det politiska motståndet för att driva republikfrågan?
– Att fortsätta påpeka det orimliga, att i en modern liberal demokrati och meritokrati ett yrke ska ärvas. Det är viktigt att detta görs till en principiell fråga, som inte handlar om monarken eller tronarvingars personliga lämplighet eller olämplighet.

Vad kommer att krävas för att få till en folkomröstning om frågan?
– Droppen urholkar stenen.

Du får gärna kryssa Gunnar Nordmark eller någon av de andra republikanska riksdagskandidaterna. Du hittar kandidater från olika partier över hela landet i vår sammanställning.

Foto: Sveriges Riksdag

Inlägget Intervju med Gunnar Nordmark (L) dök först upp på Republikanska föreningen.

Hur tänker du driva republikfrågan i riksdagen?

Vad kan göras för att ändra opinionen?
– Frågan vi måste ställa oss är varför vi inte har en högljudd opinion redan idag? När frågan lyfts i samband med prinsessfödslar och prinsbröllop blir republikfrågan lätt sedd som en glädjedödare, trots att det ju är en i högsta grad demokratisk fråga som berör oss var och en. Huvudproblemet är ju heller inte att vi har prinsar och prinsessor, utan att svensk lag inte gäller alla idag och att utrikesnämndens ledarskap går i arv, eftersom vår statschef ärvt sitt uppdrag. Jag är övertygad om att en förändring kräver kunskap och argument, inte bara för varför monarkin är föråldrad, utan också för hur en övergång till republik skulle kunna gå till och för hur en svensk republik i praktiken skulle kunna se ut. Det som avhåller många från att bestämma sig tror jag är att de inte har en klar överblick över alternativet – det är ju en stor skillnad på att rösta för tysk eller finsk republik, och att rösta för en Trump.

Hur kan vi minska det politiska motståndet för att driva republikfrågan?
– Som jag ser det är motstånd inte det stora problemet – den egentliga utmaningen är bristen på både politiskt och folkligt engagemang. Många av oss är inte medvetna om att kungen inte kan åtalas eller dömas för brott, att kungafamiljens medlemmar inte får välja vem de vill gifta sig med, själva får välja religion, eller ens välja om de alls vill tillhöra en religion.

Vad kommer att krävas för att få till en folkomröstning om frågan?
– Som det ser ut idag skulle en folkomröstning ge en majoritet för avskaffande av monarkin, så jag tror att det avgörande är hur mycket invånare och folkvalda bryr sig om frågan.

Du får gärna kryssa Lina Nordquist eller någon av de andra republikanska riksdagskandidaterna. Du hittar kandidater från olika partier över hela landet i vår sammanställning.

Foto: Ola Hedin, Blyerts

Inlägget Intervju med Lina Nordquist (L) dök först upp på Republikanska föreningen.